Världens dyraste byggnad anses den nya moskén i Mekka, Mashid al-Haram, vara. Den har byggts till för över 1 000 miljarder kronor, en nota som dock borde kunna regleras utan besvär av det saudiska kungahuset. Listan innehåller rader av prestigeprojekt i både Asien och i väst, en hel del olika kraftverk samt ett sjukhus: Nya Karolinska i Solna (Wikipedia).
Infrastrukturprojekt är dyrare. Dyrast är kanske de 9 000 miljarder kronor som Kina avsatt för den nya Sidenvägen genom Asien till Europa. Billigt, anser säkert president Xi Jinping, om Kommunistpartiet skulle nå sitt mål att Kina är världens centrum lagom till 2049, hundraårsjubiléet av maktövertagandet.
Även här står sig svenska projekt ”väl” i konkurrensen. Nya Slussen kommer att kosta nästan 22 miljarder kronor, rapporterar SvD (16/3), bland annat inkluderat ”världens dyraste bussterminal”, insprängd i berget, sex år försenad och enligt uppgift två miljarder dyrare, sammanlagt drygt fem miljarder kronor.
Varför blir det så dyrt att bygga i Sverige? Härom veckan kom uppgifter om Västlänken i Göteborg som fördyrats med två miljarder kronor, bara kring anslutningen vid Korsvägen. Från Västlänken känns steget kort till Ostlänken, 16 mil järnväg mellan Järna och Linköping som vid beslutet 2014 skulle kosta 35 miljarder kronor. Senaste uppdateringen från Trafikverket inför byggstarten 2024: 91 miljarder!
Varje kommun och varje region har sitt bygge som både dragit ut på tiden och blivit dyrare än planerat, oftast mycket dyrare. En väg, en arena, ett konserthus eller ett nytt resecentrum. Det gick inte som det var tänkt med 100-huset på Akademiska sjukhuset för att ta ett lokalt exempel. Slutkostnaden blev över 2,5 miljarder kronor.
Ett unikt bygge riskerar att fördyras, eftersom det är just unikt och svårt att budgetera. Dålig konkurrens på byggmarknaden är en annan förklaring då Skanska, NCC och några till kan dela de större projekten mellan sig. Den främsta anledningen till att det blir dyrare är nog ändå det faktum att det är skattebetalarna som står för risken.
Uppsalapolitikerna har pausat sin multiarena men är beredda att glatt gå in i nya projekt som spårväg. Man tror att det ska gå att hålla kostnaderna för att lägga spår i åsar och lermark, med en bro i ett känsligt årike - i ett läge där räntorna stiger, där varje procentenhet ger cirka 200 miljoner i ökade årskostnader för kommunen.
En tröst kan vara att läsa om den nya tunnelbanan på östra Manhattan i New York, 2nd avenue subway, som kantas av skandaler som ohemula konsultkostnader och där notan sprungit iväg till 80 miljarder kronor. Skönt att inte vara ensamma, liksom.