I förra veckan tillsatte socialminister Lena Hallengren (S) en utredning om narkotikapolitiken, efter ett krav från riksdagen under våren 2020. Men uppdraget blir begränsat. Utredaren ska varken titta på effekterna av kriminaliseringen av eget bruk, som trädde i kraft 1988, eller straffsatserna för narkotikabrott, bara ”se över hur påföljderna fungerar”.
I fjol kom Folkhälsomyndigheten med sin rapport där man tvärtom förordar att förbudet mot eget bruk måste utvärderas. ”Är det fler ungdomar som får vård och stöd och upptäcks tidigare? Det vet vi inte i dagsläget”, sade enhetschefen Joakim Strandberg till SVT (8/5 2020). Myndigheten oroas över det ökade bruket av narkotika liksom av fler dödsfall. Att straff inte har någon effekt på missbruk är de flesta beroendeforskare ense om.
S-regeringens linje har dock hela tiden byggt på mer vårdinsatser och förebyggande arbete. Det viktiga är att sända rätt signaler. ”Jag vill inte säga till en hel generation unga människor att det är okej att handla, stoppa i fickan och använda narkotika för eget bruk”, sade Lena Hallengren efter FHM-rapporten. Inför den kommande utredningen påpekar hon nu att det förebyggande arbetet varit framgångsrikt och att Sverige har ”ett lågt bruk och relativt få unga som säger att de testat droger”.
Den pågående serien om narkotika av UNT och SVT Uppsala ger anledning att ifrågasätta socialministerns påståenden. Uppger exempelvis den Uppsalaungdom som köpt nätdrogen Kristall (narkotikaklassat 2019) att hen har ”testat narkotika”? Och hur ska man tolka uppgifterna om 200 000 Uppsalabors avloppsvatten, att där fanns spår av 15 700 doser amfetamin under en enda vecka i maj (UNT 23/6)?
Bruket av de mer välkända drogerna går upp och ned med tiden, det är också så att kokain och ecstasy har minskat i omfattning. Men samtidigt tillkommer hela tiden nya droger som den nämnda Kristall och olika opioider, syntetiska droger av samma typ som morfin.
Polis, socialtjänst, skola och föräldrar gör sitt bästa för att hänga med i utvecklingen. Målet är naturligtvis att fånga upp de här ungdomarna så tidigt som möjligt. Om det sker bäst genom hårdare straff eller genom att avkriminalisera bruket är svårt att säga. Men det behövs mycket mer kunskap och att då sätta skygglappar på den utredning som till sist tvingats fram är alldeles fel väg att gå.
Visionen om ett narkotikafritt samhälle i Sverige har lett till att narkotikan flödar i skolorna och till den högsta narkotikadödligheten i Europa (oktober 2020, EU:s Narkotikabyrå). Dessa fakta har varje svensk regering haft förtvivlat svårt att ta till sig.