Det finns statliga myndigheter och så finns det statliga myndigheter. När Stängselnämnden lades ner i januari 2009 hade den under sin drygt 30-åriga existens avgjort ett enda ärende. Myndigheten är ett tacksamt exempel att använda vid diskussioner om den statliga förvaltningens storlek och effektivitet.
Riksrevisionen valde dock att inte prata om stängsel när den i tisdags publicerade sin rapport om de statliga myndigheternas effektivitet. Men det betyder inte att kritik mot förvaltningsapparaten saknas. I rapporten Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i förändring, riktas kritik både mot effektiviteten i verksamheten och mot statens försök att förbättra den.
Staten har inte gjort tillräckligt för att effektivisera myndigheternas administration heter det. Och när effektiviseringar väl har skett har de frigjorda resurserna ofta gått till mer administration, inte till förstärkning av kärnverksamheten.
Granskningen visar till och med att ”administrationen snarare har ökat än minskat sedan 2010”. Årtalet är intressant, eftersom det är ungefär samtidigt som antalet svenska myndigheter slutar att minska. Mellan 2005 och 2011 minskade antalet från 643 till 377 (Statskontoret (2021)), men sedan sker inte mycket – och de senaste åren har Sverige haft omkring 350 myndigheter. Någon har tillkommit, någon har försvunnit.
Minskningen fram till 2011 var resultatet av en tydlig politisk prioritering: myndigheterna skulle bli färre och effektivare. Motivet var enkelt, rimligt och har samma giltighet i dag. Skattepengarna skulle inte slösas bort och måluppfyllelsen skulle bli bättre. Det senare går igen också i Riksrevisionens granskning – det räcker inte att konstatera att målen inte uppnås. Varje steg i orsakskedjan måste granskas.
Riksrevisionen landar i tre skarpa rekommendationer till regeringen. För det första bör det undersökas om effektiviseringen kan öka genom ökad samordning, för det andra hur Statens servicecenter, som hanterar löneadministration och liknande, har påverkat den administrativa bördan och, för det tredje, vilka andra typer av åtgärder som skulle kunna göra arbetet effektivare.
De skulle gott ha kunnat lägga till en fjärde rekommendation: se över om det går att lägga ner ineffektiva myndigheter. För lika lite som det fanns en naturlag som sa att antalet myndigheter borde vara närmare 700 för 15 år sedan, finns det en naturlag nu som säger att antalet för evigt bör ligga omkring 350.
Stängselnämnden må vara borta sedan länge, men ineffektiviteten består.