Partiledarna för Liberalerna och Moderaterna, Nyamko Sabuni och Ulf Kristersson, gjorde under måndagen (27/7) ett utspel på DN Debatt om att ändra kärnkraftslagstiftningen. För det första vill de möjliggöra en kommande generations kärnkraft genom att tillåta bebyggelse av fler än tio reaktorer, som lagen i dagsläget lägger hinder i vägen för. För det andra argumenterar de för att reaktorerna ska kunna byggas på andra platser än där de nuvarande anläggningarna befinner sig.
Det skulle inte dröja länge innan regeringen genom energiminister Anders Ygeman (S) förkastade förslaget. “Vi har ju redan det största överskottet på el någonsin. Det är i dag fullt möjligt att bygga ny kärnkraft men det finns inga intressenter eftersom kärnkraften är så dyr.” kommenterade han under måndagsmorgonen i Sveriges Radio, Ekot.
Förvisso stämmer det att Sverige under de senaste åren har haft ett ganska stort elöverskott. Men trots överskottet kan energin stundtals inte dimensioneras på ett jämnt sätt över hela landet, under årets alla månader. Så kallad effektbrist kan uppstå - vilket också har hänt under sommaren i de södra delarna av landet och gjort oss tvungna att starta upp oljekraftverket i Karlshamn och expresstarta tidigare nedlagd kärnkraft. Det senare kostade skattebetalarna 300 miljoner kronor.
Och visst har Ygeman också rätt i att få vill investera i kärnkraften. Men det måste ses mot en bakgrund av att andra energikällor subventioneras kraftigt och hur politiskt ansatt kärnkraften är och har varit. Att investera i kärnkraft är ett mycket långsiktigt projekt och investerare vill förstås vara säkra på att kärnkraften inte förbjuds under tiden den byggs. Så sent som fram till 2006 var det straffbart att över huvud taget forska om kärnkraft. Ett förbud som för övrigt drevs igenom av en socialdemokratisk regering. Det är alltså under detta politiska klimat som ingen har vågat eller vågar investera i kärnkraften.
Under sommaren har vi fått se konsekvenserna av regeringens ideologiska låsningar i energipolitiken: Det kostar skattebetalarna en massa pengar och gör oss beroende av fossil energi. Och detta sker alltså under sommaren när elproduktionen av givna skäl är som högst. Det bådar inte gott inför kommande vinter.
Därför är det välkommet att Liberalerna och Moderaterna tar strid för kärnkraftens framtid. I takt med att regeringen tycks stå svarslös inför de problem landets södra regioner konfronteras med i energiförsörjningen kan kärnkraften mycket väl komma att bli en knäckfråga i valet 2022.