Slättlandskapet en del av Uppsalas identitet

Brist på mat är inte den enda konsekvensen när åkrar bebyggs.

Danmark gärde, söder om stan, bidrar till bilden av Uppsala, staden på slätten.

Danmark gärde, söder om stan, bidrar till bilden av Uppsala, staden på slätten.

Foto: Julia Koch

Ledare2023-12-19 09:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det ska bli stopp för bostadsbyggande på åkermark i Uppsala. Nya riktlinjer antogs av ett enigt kommunfullmäktige i förra veckan. Inte utan dramatik då kommunstyrelsen först var emot planerna men där Socialdemokraterna svängde i sista stund då man var på väg att förlora omröstningen. ”Vi har tänkt på det och jobbat med det men Uppsala har ett utmanande läge”, förklarar Erik Pelling (S) sitt tidigare motstånd mot de nya riktlinjerna (P4 Uppland 17/12).

Grunden är en motion från Centerpartiet i februari 2022 med samma innehåll. ”Kommunens jordbruksmark är bland Sveriges bördigaste men vi har varit sämst i landet på att bevara den”, konstaterar Jonas Petersson (C) i ett pressmeddelande.

Fakta kommer från Jordbruksverkets rapport 2021 som visade att Uppsala exploaterat 117 hektar jordbruksmark under 2016-2020, nästan 200 fotbollsplaner. Näst sämst är Linköping som bebyggt 86 hektar av östgötaslätten. Uppsala har på 40 år gått från att vara självförsörjande på mat till en täckning på 50 procent. Det är också huvudskälet till de nya riktlinjerna – den ökade risken för krig och för att bli avskuren från omvärlden.

Var ska man bygga då, om inflyttningstakten fortsätter? Problemen är välkända för staden dit cirka 5 000 nya invånare söker sig varje år. Förtätningen av innerstaden stöter på problem när grannarna vill behålla de få grönytor som finns (se exempelvis Seminarieparken). Byggande nära åsen kan hota grundvattnet och i skogspartier hotas rödlistade arter (se Ulleråker och Eriksberg).

Det ”utmanande läget” förstärks av Mälaren, naturreservaten och flygzonerna (vid Ärna) runt staden. Kvar blir åkermarken. Inte heller där har det varit helt fritt fram. SLU har satt sig på tvären och fått behålla mer mark i de södra stadsdelarna än i de ursprungliga planerna, det är ju trots allt ett lantbruksuniversitet. Men det krävdes ett invasionskrig i Europa, med påföljande inflation och hot om tomma butikshyllor, för att fullt ut förstå vad åkrarna representerar: mat!

Utmaningarna kommer inte att minska när Uppsalaborna i juni ska folkomrösta om den fortsatta stadsplaneringen. Alternativet ”längs järnvägsspåren” kan verka attraktivt för den som vill sprida ut byggandet. Men hur ser det egentligen ut där utåt Vänge och Storvreta? Just det, åkrar med mat.

Byggande på åkermark kommer aldrig att stoppas helt i Uppsala, men om riktlinjerna gör att man inte längre är sämst i landet är något vunnet. Det finns ytterligare ett skäl, vid sidan av maten. Staden vid slätten, kyrkotornen på långt håll vare sig man kommer norr- eller söderifrån. Det är en identitet som också är värd att bevara.