Sverige och resten av världen är på väg rakt in i en lågkonjunktur. Tillväxtprognoserna för 2023 varierar mellan obetydliga och obefintliga. Addera fortsatt höga elpriser, dyrare boende till följd av en höjd ränta och i övrigt höjda levnadsomkostnader och det blir tydligt att vi har några riktigt tuffa år framför oss.
Hushållen och företagen känner redan av den höga inflationen. Budgeten får revideras när lönen räcker till mindre och varorna blir dyrare. Näst på tur att anpassa sig till ett betydligt dystrare ekonomiskt läge är våra kommuner och regioner.
Men att döma av den pågående valrörelsen i Uppsala lever de lokala politiska partierna fortfarande i förnekelse. I en pågående artikelserie här i tidningen intervjuas partiernas toppnamn. Läsarna ges en bild både av personerna och vad deras respektive partier vill med Uppsala kommun.
Genomgående för alla partiföreträdare som hittills har intervjuats är att krisinsikt saknas, eller i alla fall döljs. Det utlovas satsningar på skola, trygghet, äldreomsorg, riktade löneökningar och mycket mer. Stadens ska byggas ut och kollektivtrafiken förbättras. Det är som om de inte visste vad som väntar runt hörnet.
2022 kan mycket väl bli det sista goda året för Uppsala kommun på ett bra tag. Så sent som för ett år sedan förutspåddes fortsatt stora överskott de kommande åren, när avtrappade pandemistöd skulle växlas mot höjda skatteintäkter. Nu är risken stor att det senare uteblir, samtidigt som kommunens kostnader ökar till följd av högre priser och risk för ökad arbetslöshet.
Stadens kommande styre står inför en grannlaga uppgift. Oavsett vilken partikonstellation som tar över makten, kommer den att stå inför en ovan budgetförhandling. De senaste mandatperioderna har förhandlingarna handlat om hur man ska fördela satsningar. Nu är risken överhängande att det i stället kommer att handla om vilka nedskärningar som måste göras. Något som inte har behövts i större utsträckning sedan krisåren på 90-talet.
Nu är vi på många sätt också på väg tillbaka till en 90-talssituation. Så här två och en halv vecka före valet vore det därför rimligt om Uppsalas partier också i sin kommunikation med väljarna var ärliga med att tuffare tider stundar och att många av vallöftena inte kommer att kunna realiseras.
Socialdemokraternas Erik Pelling vill förstås lika lite driva igenom minskade anslag till skolan som Moderaternas Therez Almerfors vill genomföra åtgärder som minskar invånarnas upplevda trygghet. Men att visa krisinsikt nu kan både locka ansvarskännande väljare. Och minska riskerna för en svekdebatt efter valet.