Uppsala kommun redovisar ett ekonomiskt överskott för 2020 på nästan 1,6 miljarder kronor. En stor del av vinsten är engångsintäkter från försäljningar av fastigheter samt statsbidrag på grund av pandemin. Det viktiga är nu att använda det tillfälliga överskottet på rätt sätt.
Att bestämma ett lämpligt stöd till kommuner och regioner när landet drabbas av en pandemi är som att kasta pil med förbundna ögon. För Uppsalas del sjönk inte skatteintäkterna under fjolåret så dramatiskt som man hade förväntat sig. Färre än väntat blev av med jobbet. För verksamheterna var det bara socialnämnden och kultur- och fritid som visade underskott. Helt väntat med tanke på hur livet sett ut under det senaste året.
Men pandemikostnader kan komma både 2021 och 2022. Skolan och äldreomsorgen startar om till hösten med nya kostnader som följd. Det är mycket som inte kunnat göras under coronaåret som måste hämtas igen. Kommunen sätter undan 660 miljoner kronor från 2020 i en resultatutjämningsreserv och det är pengar som kan komma att behövas.
Oaktat pandemin har Uppsala under 2020 sett ett skifte i synen på låneskulden. Amorteringar har gjorts efter nämnda utförsäljningar och den sammanlagda skulden har minskat för första gången på mycket länge, till 17,3 miljarder kronor. Att skulden tillåtits springa i väg till dessa nivåer beror på att investeringsbehoven är stora i en växande stad som Uppsala, men säkert också på att räntorna är så låga att nya lån inte påverkar välfärden i stor utsträckning.
Investeringarna var i fjol 3,3 miljarder kronor och de kommer att stiga kommande år. Nya bostäder kräver ny mark, nya skolor och ett utbyggt vatten- och avloppssystem. I investeringsbudgeten ryms också infrastruktur (tillsammans med staten) och nya arenor.
Det här kan förstås inte finansieras i en driftsbudget med två procents överskott. Det finns heller inte ett outtömligt förråd av fastigheter och annat som kan säljas. Det blir viktigare än någonsin att hålla nere kostnaderna. Varje lånad krona kommer att belasta kommande generationer.
Uppsala kommun fick drygt 3 000 nya invånare i fjol och siktet är inställt på ytterligare 100 000 inom 30 år. Det kräver enorma investeringar som till stor del måste ske innan de nya skattebetalarna finns på plats. Bostaden, skolan, kommunikationerna och arenan är ju det som har lockat hit dem. Den ekvationen är i sig en utmaning, som ändå är att föredra jämfört med utmaningarna i de 123 kommuner vars folkmängd minskade 2020.
På lite sikt är Uppsala kommun som en ångvält av ökande intäkter som övervinner alla kostnader, från pandemier liksom från annat.