Vid december månads kommunfullmäktige, med nio månader kvar till valet, kommer Uppsalas framtid till 2050 att stå på spel. De nio partierna ska samtidigt fatta beslut om den största utbyggnaden i stadens historia, 21 500 nya bostäder i de sydöstra stadsdelarna vid Bergsbrunna/Lunsen, och om ett helt nytt kollektivtrafiksystem.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) presenterar den fördjupade översiktsplanen i sista stund, efter ett samråd i pandemitider som ändå resulterat i 1 800 yttranden. Han gör det med ett underliggande hot, ”take it or leave it” annars kommer inte fyrspårsavtalet med staten att uppfyllas. ”Det går inte att göra större förändringar i det här skedet, då håller vi inte tidsplanen” säger han till UNT (17/11).
Det är en splittrad opposition som lutar starkt åt att säga nej till förslaget. Moderaterna har tidigare gjort upp med mittenstyret om en förändrad bebyggelse, med fler småhus, men sedan backat på nytt. KD vill flytta hela området längre bort från naturreservatet. C säger definitivt nej till ”betongstaden” som även av SD kallats ”ett nytt utanförskapsområde”.
Splittringen om spårvägen är lika stark där M och C står för alternativet, systemet med snabbussar (BRT). Bron över Ultuna är en av nyckelfrågorna där länsstyrelsen haft omfattande synpunkter om miljöpåverkan.
Uppsala har ibland kallats långbänkarnas stad, där man aldrig kan fatta beslut. Det stämmer inte riktigt. Kommunen är snarare en kombination av långsam och snabb: Efter decennier av velande kan det komma ett förhastat beslut.
KD, SD och Stefan Hanna (UD) har föreslagit en folkomröstning om spårvägen. Men ett val med tydliga politiska alternativ skulle fungera lika bra. Vid årsskiftet 2022/2023 vet man också mer om pandemins effekter på bostadsmarknaden. Då kan man fatta ett beslut som håller över tre decennier.
Avtal ska hållas, det gäller också fyrspårsavtalet mellan Uppsala, Knivsta, regionen och staten. Men tidsgränsen för bostadsbyggandet är satt långt fram tiden. Det närmaste som kan liknas vid en deadline är att de nya spåren ingår i statens järnvägsplan till och med 2029. Det gör det inte demokratiskt försvarbart att hasta igenom förändring av den här magnituden så nära inpå ett val.
Uppsala kommer att påverkas starkt av de nya stadsdelarna och den nya infrastrukturen under hela seklet. Besluten påverkar också den kommande stadsutvecklingen. Men i en sak har Erik Pelling helt rätt. De övriga partierna måste bekänna färg, säger han, och så är det. Som alla Uppsalabor vet har också velandet och långbänkarna ett pris.