Storebror ser dig. I dag kan de flesta människor knappt röra sig utanför sitt eget hem utan att övervakas av kameror som spelar in varje steg de tar. Bostadsrättsföreningar, företag och butiker sätter upp kameror som skydd mot kriminell verksamhet. Köpcentrum, gator och torg, kollektivtrafikens större knutpunkter och fordon är även de försedda med övervakningsutrustning för att beivra brott.
I de flesta fall raderas det inspelade materialet efter en tid om inget särskilt inträffat. Men i några fall övervakas medborgarna i realtid. Som i Stockholms tunnelbana, på idrottsarenor och casinon samt vid platser i de större städerna där det ofta är oroligt.
Det finns naturligtvis flera fördelar med det övervakningssamhälle vi kommit att leva i. Den största är att det skapar trygghet på platser där människor känner sig utsatta och det förenklar för polisen att lösa brott. Samtidigt skapar det en annan typ av utsatthet och brist på kontroll när man som individ inte vet om när eller i vilken omfattning man är övervakad och vem som har tillgång till det som spelas in. I grunden handlar det också om medborgarnas rätt till personlig integritet. Därför är det inte oproblematiskt när myndigheterna inte har koll på sina egna övervakningskameror.
En aktuell granskning av P4 Uppland gjort visar att Uppsala kommun inte ens vet hur många kameror som placerats ut på olika platser i staden. Till Sveriges radio uppger kommunledningskontoret att ”det är inte möjligt att svara på den frågan”. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger dock att kommunen avser att kartlägga var kamerorna finns.
Det måste göras snarast. Medborgarna måste ha rätt att kunna ta reda på om och när de är filmade och om de så önskar välja bort att röra sig där det finns mycket kameror. Även om det troligtvis inte sker i Sverige i dag finns dessutom alltid risken för att den information som samlas på kommunens och andra aktörers kameror manipuleras eller missbrukas. I totalitära stater som Kina används till exempel redan kameraövervakningen för att kartlägga befolkningen och övervakningsutrustningen är försedd med teknik som enkelt kan identifiera enskilda medborgare.
Om vi inte vill riskera att hamna i en version av George Orwells 1984 måste etiska överväganden därför alltid göras vid uppsättningar av kameror. Det är helt orimligt att kommunen på det sätt man gjort nu tappar kontrollen över i hur stor utsträckning man följer medborgarnas varje steg. Visst kan det vara ok att storebror ser oss i viss utsträckning. Men bara om vi vet vem storebror är och vad som är hans syfte.