Väljarna förväntar sig att skolorna är på plats

Antalet elever i Uppsala kommer att minska fram till 2034. Det ställer helt nya krav på Uppsalas rödgröna styre.

Almtunaskolan är en av många skolor som påverkas av ett sjunkande elevantal.

Almtunaskolan är en av många skolor som påverkas av ett sjunkande elevantal.

Foto: Adam Wrafter

Ledare2024-08-29 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Almtunaskolan, Eriksbergsskolan och den planerade skolan i Industristaden är bara tre exempel på renoveringar och byggen av skolor i Uppsala som nu skjuts på framtiden. UNT har tidigare (27/8) beskrivit hur prognoser över minskade elevantal fram till 2034 ställer till det. Även bland andra Gamla Uppsala skola, den planerade skolan i Gunsta, en ny skola i Bälinge, en tillbyggnad av Flogstaskolan och planerna på att bygga om Lundellska skolans tidigare lokaler till grundskola påverkas.

För kommunen innebär det reviderade planer och ett pusslande med lokaler. Värre är det för eleverna och deras föräldrar. De tvingas nu till ytterligare år av undervisning i tillfälliga moduler, inhysta i andra skolor än hemskolan och, kanske, till bussning till skolor en bit bort från det egna bostadsområdet.

Att inte få gå i den skola som man uppfattar som ”sin” skola eller att tvingas inse att den fina skola man trodde skulle vara klar lagom till barnens skolstart inte kommer att bli klar förrän flera år senare, eller ens alls, kommer att påverka Uppsalafamiljernas förtroende för kommunen. Det borde oroa de folkvalda.

En bra skola där undervisningen fungerar är viktig för föräldrar. Det är också något som på djupet påverkar flyttplaner. Det är inte bara läge och standard som avgör var barnfamiljen slår ner sina bopålar. Inte heller att området är tryggt.

När det är dags byta tvåan till en trea eller fyra för att barnen blir fler och äldre och större, eller när lägenheten ska bytas mot en villa, då väger även kvaliteten på förskolorna och skolan i grannskapet tungt. Och då kommer det att uppfattas som ett svek om den förväntade skolstarten i en nybyggd eller nyrenoverad skola byts mot år i baracker eller permanent bussning till ett annat område.

undefined
Eva Christiernin (S), utbildningsnämndens ordförande, har mer bekymmer än att bara få skolornas ekonomi att gå ihop.

Så det är lätt att förstå utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) när hon till UNT säger att ”man vänder på varje sten”.

För Christiernin handlar stenvändandet kanske främst om att lägga skollokalspussel. Alla elever ska beredas plats i bästa möjliga skolmiljö, samtidigt som det inte får leda till tomma – och dyra – lokaler.

Men hon borde även se på det som ett sätt att behålla väljarnas förtroende. För barnfamiljen som flyttar till Industristaden, till villor i Gunsta eller som väntar på att Almtunaskolan äntligen ska bli klar, finns en förväntan om att skolan ska finnas där.

Valet är bara två år bort och om det nuvarande rödgröna styret ska få barnfamiljernas röst räcker det inte med att skolans ekonomi går ihop. Skolorna måste finnas på plats, inte bara i ett kommunalt planeringsdokument.