Om Therez Almerfors nu väljs till kommunstyrelsens ordförande och blir ledare för Uppsalas nya styre hade hon kunnat få en roligare start. Moderaterna gick till val på att sänka skatten i Uppsala, men det lär dröja innan det löfte kan infrias. Men ett nytt styre kommer i stället behöva fokusera på hur man bäst kan krympa den kommunala budgeten.
Det är den bistra sanningen bakom de budgetförutsättningar som just levererats av kommunens tjänstemän. Om Uppsala ska klara överskottsmålet på två procent måste den kommunala kostymen krympa med 77 miljoner. Det är den annalkande lågkonjunkturen som ställer de tidigare betydligt mer optimistiska prognoserna på ända: skatteintäkterna kommer inte att öka i samma takt som utgifterna.
För de borgerliga partierna innebär det att deras eventuella första budget kommer att bli en nedskärningsbudget. De senaste mandatperioderna har förhandlingarna handlat om hur man ska fördela satsningar. Nu kommer det i stället att handla om vilka nedskärningar som måste göras. Något som inte har behövts i större utsträckning sedan krisåren på 1990-talet.
Förhoppningsvis finns både krisinsikt och en förståelse för att spara på rätt ställen hos det nya styret. Både Moderaterna och Centern lyfte i valrörelsen fram att kommunen borde fokusera på sina kärnuppgifter. Nu är det dags att leva upp till de löftena.
Trots goda förutsättningar lämnar den kommunala servicenivån nämligen en del att önska, särskilt när man jämför med liknande kommuner. Till exempel hamnar Uppsala på en föga smickrande placering i Lärarförbundets årliga rankning av svenska skolkommuner. Bottenplacering både vad det gäller lärarlöner och resurser som satsas på skolan. Ett annat exempel är hur föräldralediga med barn erbjuds 20 timmars förskola i veckan, jämfört med Stockholms 30 timmar i veckan. Detta trots att Uppsala redan har en hög kommunalskatt.
För att få lite perspektiv på Uppsalas kommunalskatt – 32,85 procent, men drygt 34 procent för den som också betalar kyrkoavgift – kan man jämföra med andra kommuner. Stockholm, Göteborg och Malmö har alla lägre skatt än Uppsala. Detsamma gäller även för de befolkningsmässigt något mindre universitetsstäderna Linköping och Lund. Att höja skatten är därför inte ett alternativ när de kommunala finanserna ska stärkas.
Vad Uppsalas kommande styre måste göra är att hitta de poster som gör den kommunala välfärden dyrare, utan att för den skull vara bättre än i andra kommuner. De 77 miljonerna måste hämtas in genom att sikta in sig på onödig administration, ineffektivitet och klumpiga lösningar. Inte genom att skära på skolan eller att höja skatten.