Trots bostadsbrist i sju av länets åtta kommuner bromsar bostadsbyggandet in i Uppsala.
Tidigare i år skrevs Uppsalas befolkningsprognos ner. Enligt uppdateringen kommer befolkningen år 2050 att vara 318 000 personer, inte 330 000 som den tidigare prognosen förutspådde. Det är inte bara i Uppsala som prognoser skrivs ner men att inte se det som en utmaning vore olyckligt.
Befolkningsökningen och dess eventuella effekter på exempelvis bostadsbyggande och infrastruktur kan hårdraget beskrivas som de frågor som legat till grunden för nästan all politisk debatt i Uppsala de senaste åren.
Frågorna återkom senast i juni när det var dags för folkomröstning. En folkomröstning med ett minst sagt svårtytt resultat då nästan lika många röstade blankt som ja. Och vardera sida mottog resultatet som en tydlig vinst för deras linje.
Men samtidigt som politikerna debatterar spårvägar, folkomröstningar och detaljplaner i oändlighet är grundfrågan värd att ställa. Är en minskad eller oförändrad befolkning verkligen det bästa för Uppsala?
År 2023 var Sveriges befolkningsökning den lägsta på 22 år enligt statistik från SCB. Detta berodde på en kombination av minskat barnafödande, minskad invandring och ökad utvandring från Sverige.
I Uppsala är orsakerna desamma. Minskande invandring och barnafödande i kombination med Uppsala-specifika faktorer som att många i barnafödande ålder är studenter. Det kommer alltid nya studenter men risken att de kommer börja jobba och bilda familj någon annanstans än Uppsala är stor.
Verkligheten i Uppsala är en avtagande befolkningsökning, ett stort antal unga i studentålder som konstant byts ut och en åldrande befolkning med ökade vård- och omsorgsbehov.
I kombination med att bostadsbyggandet i hela länet bromsar in, som länsstyrelsen skrev i en rapport publicerad i juni, kan Uppsala gå en svår framtid till mötes. Endast Enköpings kommun hade en bostadsmarknad i balans enligt rapporten.
Behovet av personal inom offentlig och privat verksamhet blir omöjligt att fylla när utbudet minskar. När regeringen höjde inkomstgolvet för arbetskraftsinvandring prognoserade SKR att näringslivet och den offentliga sektorn kommer att sakna runt 100 000 medarbetare om tio år. Det är bara en av flera möjliga effekter av en minskad befolkning.
Att tro att dessa effekter inte kommer nå Uppsala vore naivt. Det bästa i det långa loppet vore alltså om fler, inte färre, valde att bo i Uppsala.
Ett län med små möjligheter till en bostad och utan politiker med viljan att växa framstår inte som en attraktiv plats att flytta eller bo kvar på. Effekterna kan bli många. Förhoppningsvis inser både politiker och invånare att lite växtvärk hade gjort Uppsala gott.