Från och med måndag får Ulf Kristersson och Magdalena Andersson maka på sig en aning, ungefär som när Allsvenskan tar paus för fotbolls-VM. Det finns också goda inrikespolitiska skäl att rikta blickarna mot USA-valet 2024. Säkerhetspolitiken, klimatpolitiken, ekonomin i stort, det är av stor betydelse vem de amerikanska väljarna ger sitt förtroende den 5 november.
Nomineringsmötet i Iowa följs som vanligt av det första primärvalet i New Hampshire en vecka senare. Inget presidentval vinns på det här stadiet, men ett sämre resultat kan vara början till slutet för en kandidat, bland annat för att kostnaderna för att delta är skyhöga. Den första veckan lär bli avgörande för exempelvis den oberoende kandidaten Robert Kennedy J:r.
President Joe Biden siktar på att bli omvald och därmed har han i stort sett inga demokratiska medtävlare. Det är kutym att inte utmana en sittande president och den mest tänkbare, Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, vill inte äventyra sina möjligheter för 2028. Om Biden, 81, vinner i november kommer han snart att passera Fidel Castro och Robert Mugabe i ålder för en sittande president. Ingen stor ära, kanske?
Det kan trots allt bli spännande på den republikanska sidan. I Iowa ligger Floridaguvernören Ron DeSantis hyfsat till och i New Hampshire knappar förra FN-ambassadören Nikki Haley in rejält på Donald Trump, 32 procent mot 39 (CNN, 9/1).
De båda motkandidaterna går på glödande kol när de ska försöka utmana Trump, utan att samtidigt stöta sig med Trumpväljarna. De attackerade varandra i onsdagens tv-debatt, där Trump inte funnit det värt att delta. Men när de talade om ”elefanten i rummet” blev det ängsligt. Haley slog fast att ”6 januari (2021, stormningen av Kapitolium) var en fruktansvärd dag” och att Trump ”förlorade valet 2020”. Så fick hon det sagt, hoppas att ingen hörde.
Det blir med stor sannolikhet en returmatch mellan Trump och Biden i höst och då blir det åter jämnt. Trump har en liten fördel i opinionsmätningarna och framför allt ett övertag i flera så kallade swingstates, som Georgia. De båda slåss om marginalväljarna. En stor majoritet av amerikanerna ogillar starkt den ena av de två kandidaterna. Då spelar det mindre roll att ingen av dem heller är särskilt populär.
Det kommer att hinnas med ett EU-val i juni också, ett val i Indien och ytterligare krig och kriser i Ukraina, Mellanöstern, koreahalvön och Kinesiska sjön. Men alla inblandade kommer också att ha ett öga på primärvalen i USA och på ställningen inför det slutliga valet. Där avgörs mycket om hur världen kommer att se ut fram till 2028.