I tisdags gick aktivistgruppen Academics for Palestine in i Segerstedthuset och sittstrejkade för att Uppsala universitetet ska ta ställning mot Israel (SVT, 12/12). Universitetet gör rätt i att avvisa sådana krav. På universitetet ska nämligen alla välkomnas, studenter som akademiker, vilken hållning de än har i en sårig konflikt. 

I aktivistgruppens upprop "Call for Uppsala University to respond to the crisis in Palestine" kritiseras Israel men inte med ett ord nämns Hamas. Man kräver vidare bland annat att universitetet ska ge ekonomiskt stöd till "drabbade palestinska akademiker och studenter". Varför skulle det i så fall inte gälla även drabbade israeliska studenter? Eller för den delen studenter från andra krigsplågade delar av världen? Uppropet kräver även att universitetet initierar ett forum för att diskutera bojkott och sanktioner mot Israel.

De protesterande studenterna drar en jämförelse till att universitetet gav stöd till Ukraina efter Rysslands invasion. Men de bortser helt ifrån att det var Israel – civila israeler – som attackerades av Hamas. Man får naturligtvis vara så enögd, men det finns inget skäl för universitet att vara det. 

Aktivisterna i Academics for Palestine borde ha i åtanke att en politisering också kan vändas mot dem eller mot personer de sympatiserar med. 

I USA har en annan universitetsdebatt blossat upp. Universitetschefer – på bland annat Harvard University och University of Pennsylvania – kritiseras för att inte tydligt ha tagit avstånd från antisemitism och uppmaningar till folkmord på judar. University of Pennsylvanias chef har avgått och avgångskraven fortsätter. 

Kräver man markeringar till förmån för sin egen sida i en konflikt, får man räkna med att det även kommer krav på markeringar från meningsmotståndare. 

Ashok Swain, professor i freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet och med över 600 000 twitterföljare, har bland annat jämfört Netanyahu med Hitler. Han har även jämfört nazisternas systematiska svältplan med Israels "Hunger Plan", som han uttryckt det, i Gaza. Han är fri att ha dessa åsikter. Swain anser däremot inte att universitet "ska göra offentliga ställningstaganden i konflikter" (SvD, 5/11). Han förstår nämligen att det skulle kunna hota den akademiska friheten. 

Academics for Palestine-aktivisterna borde lyssna på Swain. Ni är fria att avsky Israel allt vad ni orkar, och uttrycka det. Men det är inte ett universitets uppgift att vara er hejarklack.