Tvinga oss inte att ha en GPS-dosa i bilen

Missa inte integritetsaspekten i utformningen av en ny kilometerskatt.

Vill vi kunna spåras ständigt och överallt?

Vill vi kunna spåras ständigt och överallt?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-01-29 06:06
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Drygt fem kronor per mil för att köra i de större städerna, en krona per mil i mindre städer och gratis på landsbygden. Förslaget på ny kilometerskatt presenteras närmast som en rättvisereform. Men vad händer med den personliga integriteten om vi med en GPS-dosa i bilen ständigt ska kunna spåras?

I en rapport av forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers, beställd av Energimyndigheten, ges förslag på hur en kilometerskatt på bilkörande skulle kunna utformas. Forskarna betonar att skatten vore gynnsam för landsbygdsbor. Om man delar upp landet i tre zoner, storstäderna, mindre städer och landsbygd, är tanken alltså att kostnaden ska falla på städerna. Det är i städerna flest olyckor sker, det är där bullret och trängseln finns, och stadsbor har oftare alternativ till bilen. 

Länge och ofta har landsbygdsbor fått påtala att de inte har någon tunnelbana, spårvagn och ibland inte heller någon buss. Det är inte svårt att sympatisera med dem som saknar alternativ till bilen och som känner sig förbisedda av den politiska debattens storstadsfokus.

I teorin kan den föreslagna kilometerskatten med andra ord verka rättvis och kompenserande. Men i grunden handlar det om att staten behöver nya skatteintäkter, eftersom elbilarna ger ett bortfall i intäkter från bensin- och dieselförsäljning. Enligt forskningsrapporten kan det på sikt handla om ett bortfall på miljarder kronor i skatteintäkter. Kilometerskatten beräknas täcka upp för skattebortfallet. Man tänker sig ett oförändrat skattetryck på det stora hela.

Frågan handlar dock om mer än antalet kronor och ören i statskassan. Förslaget går ut på att man genom GPS, en dosa i varje bil, ska kunna följa kilometrar och i vilken zon en bil har kört. I rapporten medges det att integritetsaspekten är något man borde titta närmre på. Det borde man onekligen, för det är ingen liten sak som står på spel.

När en av rapportforskarna, Frances Sprei vid Chalmers i Göteborg, får en fråga om den personliga integriteten svarar hon att var vi är redan nu "mäts hela tiden" genom våra mobiltelefoner (P1 morgon, 28/1).

Skillnaden är att vi i våra mobiltelefoner faktiskt kan stänga av funktionen som anger plats. Frivilligheten är central. Det finns människor som ständigt vill visa var de är och inte ser något problem med det. Men det gäller verkligen inte alla. Obligatorisk GPS-dosa i bilen är förstås något annat än att välja att ge information om sig själv.

Skatteintäkter i all ära, men inte på vilket sätt som helst.