Barnmorskan Ellinor Grimmark, som vägrar att utföra aborter på grund av sin kristna tro, har fått sitt fall prövat i flera instanser. Ska man kunna hänvisa till religiösa övertygelser, men ändå räkna med att kunna få jobb som exempelvis barnmorska? Sverige säger nej. Och i förra veckan gav även Europadomstolen beskedet att Grimmark nekas resning (SVT 28/10). Det var ett välkommet besked.
Omedelbart efter att Grimmark legitimerades som barnmorska 2014 anmälde hon sin hemregion Jönköping till Diskrimineringsombudsmannen. Hon hade, efter att ha sagt att hon inte tänkte medverka vid aborter, ge dagen efter-piller eller sätta in kopparspiraler, inte fått jobb som barnmorska. Själv hävdade hon att hon därmed hade blivit diskriminerad och kränkt på grund av sin religion. Grimmark har genom åren fått uppbackning och ekonomiskt stöd från den stora antiabort-organisationen Alliance Defending Freedom som bedriver en internationell lobbykampanj för att barnmorskor, likt Grimmark, ska kunna vägra utföra aborter.
Europadomstolen har satt punkt för just det nämnda fallet. Men det är viktigt att tydliggöra principerna bakom att egna övertygelser - samvetsfrihet som det kallas – inte tillåts gå före plikten att utföra arbetsuppgifter. Antiabortrörelsen har, med viss framgång får sägas, gärna framställt det som en fråga om enskilda barnmorskor som kämpar för sina mänskliga rättigheter och för sin religionsfrihet.
På Göteborgs-Postens ledarsida för exempelvis skribenten Karin Pihl ett resonemang om att "Fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark visar att den svenska offentligheten har svårt att hantera avvikande åsikter" (29/10). Enligt Pihl är tolerans "inte ett knippe åsikter, utan ett förhållningssätt till andras attityder och livsval som man inte delar". Graden av tolerans bör mycket riktigt vara hög i ett pluralistiskt samhälle, där var och en tillåts tro och tycka vad de vill, och leva hur de vill. Men ingen har velat förbjuda abortmotståndare att tycka eller leva efter de egna övertygelserna. Fallet Grimmark handlar snarare om huruvida det ska ses som en mänsklig rättighet att få jobba med det man vill, även om man vägrar utföra arbetsuppgifter.
En djurrättsaktivist som söker jobb på Burger King kan inte vägra röra kött, en konservativ muslim som vägrar ta det motsatta könet i hand fungerar inte på alla arbetsplatser och abortvägrare får helt enkelt söka sig till jobb där aborter inte ingår i arbetet. Alla får vi får givetvis ha starka övertygelser - och ta konsekvenserna för dem.