Den 7 april 2017 kommer att minnas som en sorgens dag. Fyra människor dog och ett tiotal skadades när en kapad lastbil körde i vansinnesfärd längs Drottninggatan för att slutligen krascha in i Åhléns varuhus.
Att polisen snabbt kunde gripa den misstänkte föraren av lastbilen är betydelsefullt. Nu ges polis möjlighet att förhöra mannen och förhoppningsvis bringa klarhet i vad som hänt och vad som drivit honom att begå dådet.
Den misstänkte 39-åringen är uzbekisk medborgare och fick i somras avslag på sin asylansökan. Mannen har tidigare förekommit i Säpos informationsflöden och har på sin Facebooksida utryckt sitt gillande för terrorsekten IS.
Flera uppmärksammade terrordåd har på senare tid begåtts av personer från Uzbekistan. I denna fattiga centralasiatiska diktatur har statsapparaten konsekvent förtryckt sin muslimska befolkning. Det är därför ingen slump att IS har betraktat Uzbekistan som en viktig rekryteringsbas.
Fredagens lastbilsattack påminner om tidigare terrordåd i Europa. Utmärkande drag för den här typen av terrorism är att gärningsmannen använder sig av förhållandevis enkla medel (som en lastbil), slår till mot mål i sin närhet och saknar formell koppling till en organisation.
Att skydda sig från attacker av detta slag är givetvis svårt. Men nu följer ändå en ofrånkomlig diskussion om hur vi ska minimera risken för att något liknande ska hända igen. Kommer det att behövas fler övervakningskameror? Hur kan gågator, som Drottninggatan i Stockholm, göras säkrare? Kan tekniska lösningar minska risken för kapningar av lastbilar?
Regeringen och de borgerliga partierna enades 2015 om ett åtgärdspaket mot terrorism. Nu har regeringen bjudit in till nya blocköverskridande samtal om skärpta terrorlagar. Ett förslag som diskuterats flitigt i helgen har varit att kriminalisera samröre med terrororganisationer. Det kan finnas skäl att utreda hur en sådan lagskärpning skulle kunna se ut, även om inget i dagsläget tyder på att det skulle ha förhindrat just fredagens dåd.
I SVT:sAgenda i söndags öppnade bland andra Annie Lööf (C) för möjligheten att utvisa människor med uppehållstillstånd som hyser sympatier med terrorgrupper. Men att kriminalisera sympatier med terrorism vore problematiskt. ”Att ha dåliga åsikter, det är inte ett brott i en demokrati” som inrikesminister Anders Ygeman (S) uttryckte saken.
Redan i dag finns dessutom möjlighet för Säpo att ingripa i asylprocessen. En person kan alltså nekas uppehållstillstånd om personen misstänks för terroranknytning.
Det är en grundläggande uppgift för staten att värna medborgarnas säkerhet. Men det gäller att inte skjuta från höften och att inse att åtgärder för ökad säkerhet alltid måste vägas mot andra mål. Integritet, åsiksfrihet och föreningsfrihet är grundpelare i en demokratisk rättstat. Skärpta terrorlagar får inte äventyra dessa värden.