Ledare: Tilliten är både viktig och skör

Vi har hög tillit till våra medmänniskor, till våra myndigheter och andra samhällsinstitutioner. Håller det i sig hela coronakrisen?

I SOM-institutets senaste mätning om tillit och förtroende ligger viktiga institutioner som polisen, sjukvården och universiteten ”stabilt i topp” (DN, 2/4). Det går ingen nöd på myndigheternas förtroendesiffror i dessa kristider. Enligt en färsk Sifomätning, beställd av SvD, är förtroendet för Folkhälsomyndigheten högt. Hela 65 procent svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för myndigheten, endast 15 procent säger att de har ganska eller mycket litet förtroende. Förtroendet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar sig också ha ökat, enligt samma mätning.

I politiken märks också ett tydligt mönster. Som Richard Appelbom skrev här på sidan (1/4) ökar förtroendet för stora regeringspartier, såväl i Sverige som i flera andra länder, i spåren av coronakrisen.  

Socialdemokraterna är åter helt klart vårt största parti i opinionen. Statsminister Stefan Löfven, som länge har sett sig omsprungen av Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och andra partiledare i förtroendemätningar, ökar med hela 21 procentenheter (Sifo). Innan coronautbrottet hade 26 procent av väljarna förtroende för statsministern, nu är Löfvens siffra uppe i 47 procent.

Såväl den politiska som statliga makten ska förstås granskas och hantera kritiska frågor. Att vi har en förhållandevis hög tillit till statliga institutioner beror troligtvis till stor del på att vår lagstiftning tillåter kritisk granskning och kräver transparens.

Det är också en styrka att förtroendet är högt i socialt utsatta områden. Peter Esaiasson, statsvetare vid Göteborgs universitet, påpekar i sin bok ”Förorten - Ett samhällsvetenskapligt reportage” att utlandsfödda har ett högt förtroende för ”polisen och andra samhällsinstitutioner”. (Däremot är den sociala tilliten mellan boende i utsatta områden lägre).  

Sverige ligger med andra ord förhållandevis bra till, vi behöver bara blicka ner mot Sydeuropa för att se betydligt lägre tillitssiffror.

Om den svenska coronastrategin med att betona eget ansvar, frivillighet och tillit till myndigheterna visar sig fungera, talar mycket för ännu starkare förtroendesiffror. Men som statsvetaren Johan Martinsson vid Göteborgs universitet säger: ”Blir det en katastrof eller att man ser att andra människor inte sköter sig så kan det drabba både den mellanmänskliga tilliten och förtroendet för samhällets institutioner.” (DN, 2/4).  

Tilliten är både värdefull och skör.