Det råder fortsatt ”tågstrul” i Sverige, inte minst runt sträckan Uppsala-Stockholm. SVT Uppsala rapporterar att var tionde avgång med tågbolaget Mälartåg från Uppsala är inställd (23/8). Vissa dagar rapporteras det om ”tågkaos”, dagar då ingenting fungerar och ytterst få kommer fram som de ska.
Kanske borde Uppsalaresenärerna frukta den dag rubrikerna uteblir. Det skulle kunna betyda att kaoset blivit vardag, att man inte räknar med tåget som ett pålitligt transportmedel och att man därför tackar nej till affärsmöten, utbildningar eller kulturevenemang i huvudstaden. På sikt betyder det en krympande världsbild, men också en krympande ekonomi och en mindre attraktiv universitetsstad. Vilket vore katastrofalt.
Under första halvåret 2022 registrerades 17 416 sent inställda tåg i Sverige, avgångar som ställts in under tidigast 24 timmar före. Det är 10 000 fler än genomsnittet för de föregående nio åren (2013-2021), då medeltalet var 7 477 inställda tåg.
Mats Berlin, avdelningschef på Trafikverket, pekar på tre huvudorsaker: spåren, tågen och yttre faktorer som obehöriga på banområdet, så kallat spårspring. ”Järnvägsnätet är slitet och den här våren har vi haft stora störningar på grund av sprickor i spåren som behövts bytas. Men vi har också haft historiskt mycket spårspring”, sade han till SVT (15/7).
Underhållsskulden för järnvägsnätet har funnits sedan 1990-talet. Tågtrafiken har ökat hela tiden och trots en kraftig ökning av anslagen till Trafikverket har det varit svårt att komma i kapp. Med detta som grund behövs det inte mycket för att kaoset ska bryta ut. Exempelvis kan en tvåårig pandemi göra att yngre lokförare och tågmästare söker till andra jobb och inte kommer tillbaka, liknande problem som drabbat exempelvis Arlanda flygplats.
”Vi satsar stort men det är jättesvårt och kommer att ta tid”, säger Frida Ukmar, vd för MTR Mälartåg, till SVT. Hon pekar på få platser och lågt intresse på yrkesutbildningarna.
Det handlar alltså om stora pengar och lång tid för att komma till rätta med tågkaoset. Allt måste göras, men den lågt hängande frukten i sammanhanget är spårspringet, tusentals incidenter varje år av folk som genar över spåren för att komma fram snabbare, jägare som kommer för nära, människor som mår dåligt av olika skäl men vanligtvis bara sådana som inte bryr sig om att de stoppar all trafik på stambanan.
Bättre information, om skadorna spårspringet orsakar, och mer kännbara straff (i dag max 3 000 kronor i böter) är relativt enkla åtgärder som kan hyvla av topparna på tågkaoset och i alla fall ge tågbolagen och Trafikverket en chans att komma i kapp.