Grundskolan Manar Al-Houda i Uppsala sätter normala regler för skolstängningar ur spel. Vad händer alltså om ägaren och barnens föräldrar är överens om att verksamheten bedrivs på rätt sätt trots att den inte uppfyller skollagens krav? Jo, det är barnen som drabbas, de dryga hundra som i augusti påbörjade ännu ett läsår i den undermåliga skolan.
Efter två år av utredningar beslutade Skolinspektionen i mars i år att dra in tillståndet för Manar-Al-Houda. Förtroendet för ägarna saknades, konstaterade myndigheten, efter en härva med misskött ekonomi och lögner om exempelvis en tjänst som kurator som ska finnas enligt reglerna.
Föreningen som driver Manar Al-Houda heter ironiskt nog "Integrationsförening för invandrare och flyktingar". Ironiskt eftersom vittnesmålen inifrån tyder på att ägarna, som är ett släktbaserat nätverk, gjort sitt yttersta för att hålla eleverna isolerade från det omgivande samhället. Redan när förskolan stängdes för ett år sedan berättade föräldrar att de hotats att bli anmälda till socialtjänsten om de bytte förskola, och att barn ska ha tvingats delta i undervisning om Koranen.
I normala fall hade familjer tagit sina barn till andra skolor för länge sedan. Men det är knappast lätt att fatta sådana beslut om man själv saknar en plattform i Sverige och inte har tillräckliga språkkunskaper. Manar Al-Houda är deras värld och det är mycket lätt för ägarna att måla upp ”skräckbilder” av vad som kan hända barnen på vanliga skolor i Sverige.
Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan som tagit emot elever från Manar Al-Houda och tidigare från tvångsstängda muslimska friskolan Imanskolan, berättade för SVT (23/8 2023) att barnen från dessa skolor ligger efter med svenskan. När eleverna inte kan svenska får de det svårt att hänga med i alla teoretiska ämnen.
Ägarna fortsätter alltså att driva skolan och har sedan tillståndet drogs in i mars fått ytterligare 10,3 miljoner kronor i ersättning av Uppsala kommun (UNT 8/10). Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft då skolan överklagat till förvaltningsrätten och i omgångar begärt extra tid för att komma in med handlingar. Ett verkställande kan sedan överklagas i högre instans.
Kommunen är maktlös och kan bara se på när nya skolor startas på ideologisk grund eller med vinst som enda syfte. Det är upp till regeringen att skärpa reglerna och tidigare i år startade en utredning med uppdraget ”att föreslå ändringar så att skolpengen inte kan gå till annat än utbildning och att skärpa ägarprövningen betydligt”. Det är hög tid men i värsta fall är det för sent för många av barnen på Manar Al-Houda.