Den nya regeringen vill öka takten i upprustningen av Sveriges försvar. Redan 2026 ska anslagen uppgå till två procent av BNP. Målet tangerar den nivå som Nato kräver av sina medlemsländer men det är osannolikt att den innebär en platå för försvarskostnaderna. ÖB Micael Bydén varnade i Ekots lördagsintervju (3/12) för att det kommer att krävas mer än så för att försvara landet.
Efter att Ryssland i mars i år hotade med konsekvenser för länder som förser Ukraina med vapen ändrade Försvarsmakten formuleringen på hemsida om hotbilden mot Sverige – från ”risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg” till ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. Den senare formuleringen fanns redan i försvarsberedningens rapport 2019.
Hoten och det säkerpolitiska läget är en sak. Det betyder i sig ett behov av stärkt försvar. Ingen har dock kunnat ge ett närmare svar på hur en militär attack mot Sverige skulle se ut. Invasionen av Ukraina och de snart tio månaderna av konventionell krigföring pekar snarare bort från ett väpnat angrepp mot Sverige. Bilden av skyttegravar av samma typ som under första världskriget och upprepade bevis på begränsningar hos den ryska krigsmakten ger oss åtminstone tillfälligt en geografisk trygghet.
Vem som än låg bakom sprängningarna av gasledningarna Nordstream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon visade sabotaget på en typ av angrepp som kan bli allt vanligare. Runt om i havet och skogen finns åtskilliga ledningar av central betydelse för till exempel elförsörjningen. Norge, med sin omfattande olje- och gasindustri, har i år gripit ett antal ryska medborgare med drönare.
Överföring av data är lika känsligt i ett så digitaliserat land som Sverige. It-attacken mot Coops system i fjol somras visade på en nya sorts sårbarhet, hur lätt det är att få vardagslivet att sluta fungera. Varje vecka förekommer attacker mot viktiga system. På måndagen kunde inga utbetalningar av a-kassa göras efter en attack i förra veckan och det är fortfarande oklart när verksamheten är i gång igen.
Det finns en politisk medvetenhet om behovet av ett stärkt civilförsvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) räknar (1/11) med en kostnad på 27 miljarder per år för 2026-2030. Sverige gjorde efter det kalla kriget, och även senare, ett annat vägval än exempelvis Finland om behovet av beredskapslager och skydd. Det är en skuld som nu måste betalas av.
Skyddet mot cyberkrigföring behöver alltså också stärkas, liksom det militära försvaret. Det är breda satsningar som krävs och det är lätt att hålla med ÖB: två procent av BNP lär inte räcka långt.