Svenska coronaåtgärder famlar i blindo

Efter 14 månaders pandemi är smittspridningen i Sverige fortfarande något av en gåta.

Krönika av Johan Rudström.

Krönika av Johan Rudström.

Foto: UNT arkiv/TT

Ledare2021-04-27 16:48
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Varje tisdag sätter sig många svenskar till rätta för pressträffen med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Ja, MSB är visst med på ett hörn också. Det har då gått hela fem dygn sedan den senaste träffen, fyra sedan regionernas senaste rapport. Frågan som hänger i luften är ”men nu då, dags för lite belöning efter ytterligare en veckas isolering”. Men nej. ”Smittspridningen är fortsatt hög”, var återigen de första orden från statsepidemiologen Anders Tegnell.

Han visar sedan en Europakarta med ett mörkrött Sverige omgivet av länder i ljusare kulörer. Enligt data från Johns Hopkins/The Economist är 13 av de 15 mest smittdrabbade regionerna i Europa just nu svenska, med Västernorrland i topp och Uppsala på plats sex. Det kan man ta med en nypa salt, eftersom mätmetoderna skiljer sig åt. Det mest anmärkningsvärda är att svenska myndigheter efter 14 månader fortfarande inte vet mer om vad som driver smittspridningen.

undefined
Få supportrar som håller på sitt lag antas förhindra smittspridning.

I fjol sjönk smittan när sommaren kom. Nu börjar den sjunka igen tack vare vaccinet. Men däremellan finns inga specifika åtgärder man kan peka på som särskilt effektiva mot viruset. Antaganden kan göras, om att det hade varit ännu värre om fler hade varit på jobbet eller om 30 000 sett AIK-Hammarby i Allsvenskan i helgen. Men det går inte att veta säkert.

Inte heller kan man veta om den höga spridningen nu beror på att vi slappnat av för tidigt. Sådana antaganden görs hela tiden. ”Vi har ropat hej för tidigt om vaccineringen”, sade KI-professorn Joakim Dillner till Expressen (26/4). Men anekdoter om folksamlingar och festande ungdomar i all ära, det går återigen inte att peka på konkreta förändrade beteenden under våren som skulle kunna driva spridningen av covid-19.

I den vanskliga jämförelsen mellan olika länder lyfte Ekot (26/4) upp en faktor där Sverige tycks skilja ut sig, särskilt gentemot grannländerna, och det är förmågan till smittspårning. Kartläggningen av nysmittade har brustit från pandemins start. Det är upp till den enskilde att via nätet uppge troliga källor och kontakter. Någon professionell handledning finns inte. Kompetensen och ansvaret finns hos regionerna som har brist på resurser.

När nästan 50 procent av 60-69-åringarna nu fått sin första vaccindos kommer det snart att skapas lediga platser i intensivvården. Men själva smittspridningen lär bestå tills i sommar, minst. Vem eller vilka som bär skulden är det klokt att vänta minst ett år med att uttala sig om. Huvudsaken är att pandemin sannolikt snart är över. Nästa tisdag bänkar vi oss igen för ett något mer positivt besked.