Svårt för väljarna att hänga med i svängarna

Brådska med det gigantiska Uppsalabeslutet är delvis omotiverad.

Uppsala kommunfullmäktige har svårt att enas om stadens utveckling (bilden är från hösten 2018).

Uppsala kommunfullmäktige har svårt att enas om stadens utveckling (bilden är från hösten 2018).

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Ledare2021-11-23 18:14
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Om knappt tre veckor beslutar Uppsala kommunfullmäktige att anta den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna, med 21 500 bostäder i och omkring Bergsbrunna samt en ”kapacitetsstark kollektivtrafik” för att ta sig därifrån till Gottsunda och vidare in till stan.

Debatten har till stor del handlat om bostäderna. Kritiken har varit massiv från närboende som menar att det byggs för mycket och för tätt, med stora intrång i naturen. Den politiska oppositionen håller med och vill banta planerna. Omdömena om den nya stadsdelen har varierat mellan ”klimatpositiv och grönskande med karaktärsfull arkitektur” till ”en betongstad som kan bli ett nytt utsatt område”.

Tre decenniers bostadsbyggande i en stad betyder att hänsyn ska tas till tre-fyra lågkonjunkturer, ett par globala finanskriser samt ytterligare kriser vi inte kan namnge i dag (klimat och hälsa är två tänkbara förleder). Bara den pågående pandemin har radikalt kastat om förutsättningarna för boende, arbete och pendling. Eller så har den inte det?

Poängen är att ingen vet vilka bostäder som efterfrågas på 2040-talet, varken socioekonomiskt eller praktiskt med resor och jobb, ändå ska man planera för det. Nyckeln är förstås en flexibel planering och mittenstyret har i sitt reviderade slutförslag gjort några förändringar med att glesa ut byggandet samt på sikt öka ut området med Dansike, söderöver och på andra sidan järnvägen (Liberalernas krav). Men en stor minoritet anser att det är långt ifrån tillräckligt.

I såväl kommunen som regionen finns en bred samsyn om Uppsalapaketet, de fyra järnvägsspåren, den nya stationen i Bergsbrunna och ett ombyggt Resecentrum. Problemen kommer när man ska uppfylla sin del av avtalet, de (totalt) 33 000 bostäderna och det nya kollektivtrafiksystemet.

Det är ett demokratiskt bekymmer att det sittande mittenstyret redan bestämt sig för spårvagnar i Uppsala, utan att något beslut har fattats. Det har varit uppenbart sedan utredningen av Trivector som presenterades i februari 2020 där man helt enkelt ville skrota alternativet med snabbussar (BRT). Att det för syns skull fortfarande står ”kapacitetsstark kollektivtrafik i väntan på slutgiltigt beslut om teknisk lösning” i handlingarna hjälper föga.

Samma majoritet (med 43 av 81 mandat inklusive V) hotar nu med att det är bråttom att spika den fördjupade planen. Annars kommer staten att säga ”nähä” och ge extraspåren till skåningar eller västsvenskar i stället, heter det.

Tro´t den som vill om vår inte alltid så beslutsföra riksdag under ett valår. Oppositionen i Uppsala gör i alla fall rätt i att opponera in i det sista, till att börja med på onsdagens kommunstyrelse.