Svårigheten att få bostadslån är ett samhällsproblem

Ingen gynnas av att unga ambitiösa människor hindras från att komma in på bostadsmarkanden.

Lägg inte förslag som skulle stoppa ungas bostadsdrömmar.

Lägg inte förslag som skulle stoppa ungas bostadsdrömmar.

Foto: Fredrik Sandberg

Ledare2022-02-19 06:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Inte ens med en fast anställning och stabil inkomst har många unga personer i dag möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. 

En aktuell rapport från Skandia som publicerades i januari och där man fogat samman inkomstsiffror från SCB, Statistiska centralbyrån, med prisnivåer från Svensk Mäklarstatistik och ställt detta mot de kreditregler som numera gäller för att få bolån, visar att en 27-åring med genomsnittlig inkomst inte ens kan köpa en etta på 39 kvadratmeter i flera av landets storstäder. 

Bolånetaket som infördes 2010 och som innebär att man inte får låna till mer än 85 procent av bostadens värde och därmed måste ha en relativt hög kontantinsats har tillsammans med nya och senare skärpta amorteringskrav har höjt trösklarna rejält. 

I dag måste den som lånar mer än 70 procent av bostadens måste amortera två procent av sitt lån varje år och om man lånar mer än 4,5 av hushållets årsinkomst måste man amortera ytterligare en procent. 

Häromdagen kom dessutom ytterligare ett förslag på en åtgärd som liksom en lök på laxen skulle bidra till att i ännu högre grad stoppa framförallt ungas bostadsdrömmar. Det var SBAB:s chefsekonom Robert Boije som i en debattartikel i Dagens Nyheter menade att banker vid kreditgivning bör ta höjd för skenande elpriser och risken för att elen kan bli 50 procent dyrare under de kommande åren. 

SBAB har tidigare tillsammans med nationalekonomer, andra banker och borgerliga politiker kritiserat Finansinspektionen för de nuvarande alltför hårda amorteringskraven. De har också varit kritiska till de höga kalkylräntorna som stänger dörren för många människor. 

Att deras chefsekonom nu kommer med nya förslag som skulle försvåra än mer för dem som vill köpa en bostad är därför både märkligt och trist. I stället borde banken se elpriserna som ytterligare ett skäl att sänka eller ta bort amorteringskraven eftersom dessa höjer trösklarna in på bostadsmarknaden och minskar hushållens utrymme för att spara och hantera oväntade stora utgifter. 

Att ett stort antal unga vuxna som arbetar heltid och har en fast anställning i dag har svårt att få bostadslån är ett allvarligt samhällsproblem. Det är inte rimligt att det ska krävas en tillika heltidsarbetande partner eller välbärgade föräldrar som kan ställa upp som medlåntagare för att kunna köpa en etta i ett storstadsområde. Ingen gynnas av att tusentals unga ambitiösa människor hindras från att komma in eller att rörligheten minskar på bostadsmarkanden. 

Bara en sådan sak om att amorteringskraven tillfälligt slopades under pandemin visar vilket ineffektivt verktyg de är. Och samma sak som gäller vid en coronakris gäller rimligen vid en elkris.