EU-kommissionen föreslår att kärnkraften ska klassas som en hållbar investering fram till 2045. Energiminister Khashayar Farmanbar (S) välkomnar förslaget. ”Vi har under hela det pågående arbetet drivit att kärnkraften ska ingå i kommissionens definition”, säger han till SVT (4/1).
Ingen borde kanske bli förvånad efter S-regeringens många omsvängningar, exempelvis på rättsområdet. Men det handlar alltså om en regering som under sju år använt begreppet ”förnybart” och året ”2040” i anslutning till varje fråga på energiområdet, som lagt ned kärnreaktorer i förtid och som för mindre än ett år sedan KU-anmälts för uttalanden om ny kärnteknik (små modulära reaktorer).
Kommissionens förslag lämnar ändå en hel del i övrigt att önska. Där ingår nämligen även naturgas som ett hållbart alternativ. Visserligen bara under en tioårsperiod, med vissa utsläppsbegränsningar och med rubriken ”övergångslösning”. Det är också mycket möjligt att gasen verkligen behövs under en tid för att fasa ut kolet i Europa.
Trots det är det i grunden fel att peka ut den fossila naturgasen som hållbar. Omställningen riskerar att saktas ned och övergångslösningen att bli permanent. Naturgasen släpper ut mindre koldioxid per kilowattimme än olja och kol, men mer än hundra gånger så mycket som kärnkraften som i sin tur är betydligt bättre för klimatet än såväl vind- som solkraft med allt inräknat (enligt Vattenfalls statistik). Det är två extremer för klimatet som klumpas ihop av EU-kommissionen.
Skälet är naturligtvis inflytandet från EU:s mest kärnkraftsfientliga land Tyskland, som vid årsskiftet stängde ytterligare tre reaktorer. Frankrikes Macron, som siktar på att bygga nya kärnkraftsverk, kunde inte hålla emot. Men gladast är tveklöst Vladimir Putin efter nyårspresenten från EU. Gasen kommer att bli ännu mycket viktigare för unionen under kommande decennier.
”Plötsligt snackar alla kärnkraft” var rubriken till UNT:s reportage från Östhammar (2/1). Där slås det fast att kärnkraften kommer att bli en valfråga i september, efter debatten om slutförvaret, klimatdebatten och efter vinterns historiskt höga elpriser.
Så blir det säkert, men inte med samma positioner för partierna som för en dryg månad sedan. Om tre veckor fattar S-regeringen beslut om slutförvaret i Östhammar. Sedan gör man kanske något åt skatten på el och ger diverse öppningar för nya investeringar i kärnteknik.
Vad blir då motdraget från den kärnkraftsvänliga opposition som ser vapnen glida ut dess händer? En ny blocköverskridande energiuppgörelse? Det återstår att se. I Rosenbad har i alla fall många åsikter en karaktär av förnybarhet.