Fuskföretag har inget i välfärden att göra

Rätt av Uppsala och andra kommuner att vända på fler stenar.

Pengarna till välfärden ska hamna rätt. Kommuner som Uppsala gör rätt i att kavla upp ärmarna.

Pengarna till välfärden ska hamna rätt. Kommuner som Uppsala gör rätt i att kavla upp ärmarna.

Foto: Gorm Kallestad

Ledare2023-06-17 06:42
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

P4 Uppland rapporterade i veckan om det rödgröna Uppsalastyrets nya insatser mot välfärdsfuskande företag (Sveriges Radio, 13/6). Det ska bland annat handla om en tipstelefon och ändringar för att ”komma åt oseriösa företag i upphandlingar".

Att skattemedel inte får hamna i kriminellas fickor är något som Erik Pelling (S) sagt tidigare och säger även nu. Det är lätt att instämma i. Fusket kostar stora summor och urholkar förtroendet för systemen. Det är uppenbart att problemen tidigare har underskattats. 

I fjol rullade Attendo-skandalen upp. Uppsala kommuns smygtagna bilder visade hur hemtjänstpersonalen hade fifflat med tidsrapporteringen. Anställda på kommunen körde runt till vårdtagares adresser, spanade från bilar och kunde konstatera att Attendos personal inte dök upp trots att besök hade registrerats digitalt. 

Enligt uppgifter till SVT Uppsala skulle anställda på Attendo ha beordrats att fuska och hotats med utvisning från Sverige om de inte gjorde som de blev tillsagda (22/3 2022). 

I Attendos egen utredning riktades misstankarna mot två av företagets chefer och två anställda på kommunen. Även misstankar om kopplingar till organiserad brottslighet har funnits.

Just kopplingar till kriminella nätverk är ett av skälen till att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, under förra året stoppade över hälften av bolagen som ville starta hemtjänst (SR, 30/1). Även Polisen har larmat om att välfärdsbrottens kopplingar till kriminella nätverk ökar.

Ivo stoppar också många bolag på grund av bristen på utbildning och erfarenhet. Att bolagsföreträdare inte har skött sina skatteinbetalningar är ytterligare en anledning. 

Lagen om valfrihetssystem har sagts kunna bromsa arbetet mot fusket, eftersom kraven för att utesluta en aktör är högt ställda. I kommuner som Södertälje, Botkyrka och Sollentuna har hemtjänstutförare sagts upp och kommunerna har i stället upphandlat ett antal aktörer genom lagen om offentlig upphandling.

Det är bra att kommuner, oavsett färg på politiskt styre, i ett tidigt skede hindrar oseriösa aktörer. För även om kommuner, enligt kommunallagen, ska följa upp och kontrollera all kommunal verksamhet som lämnas till privata utförare är det inte alltid det sker (DN, 6/2). 

Inte nog med att fusket kostar enormt mycket och saboterar välfärden, och riskerar att tränga undan hederliga företagare, det leder också till att människor i nöd blir utan hjälpinsatser. 

I många kommuner och regioner önskar man säkert att man hade agerat långt tidigare. Men betydligt bättre sent än aldrig.