Detta påstods av nyhetssajten Breitbart. Den falska artikeln, som avslöjas av tidningen Metros ”Viralgranskaren”, delades vidare av den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Kent Ekeroth och ungefär 15 000 till. I själva verket hade en dåligt riktad fyrverkeripjäs antänt ett nät på en byggnadsställning bredvid kyrkan. 28 fall av skadegörelse en nyårsnatt är enligt polisen i Dortmund för övrigt inte häpnadsväckande i en stad med 600 000 invånare. Ingen byggnad ”attackerades”.
Det hade alltså varit mer adekvat om USA:s nya president kritiserat sajten Breitbart för att producera fejknyheter, snarare än att ge sig på CNN. Men att Trump har anställt en av Breitbarts grundare, Steve Bannon, som chefsstrateg i Vita huset visar i vilket läger han är förankrad. Och i vilken bubbla han dväljs.
Om CNN hade publicerat en så höggradigt osann artikel hade svallvågorna gått höga runt om i världen. CNN hade tvingats ta tillbaka lögner, skriva rättelser, publicera genmälen och kräla i stoftet. Den dyrbara trovärdigheten hade fått sig en törn.
I högerpopulistiska filterbubblor är däremot fekjnyheter legio, och de flyter runt i likasinnade medier. När hatsajten Avpixlat berömmer sig om att bli omnämnd i ”internationell press” – eller hämtar stoff därifrån – är det knappast CNN och BBC man syftar på.
Det är helt rätt av CNN att avkräva Donald Trump konkreta exempel på vad han menar är fejk. Politiker ska inte komma undan med svepande, grova anklagelser.
Nu tänker brittiska BBC sätta ihop ett proffsteam för att bekämpa falska nyheter. Genom ”underrättelsearbete” och datajournalistik ska man leta fram och avslöja dem.
Uppgiften är förpliktande. Om det skulle visa sig att BBC själva har fel kan det stå missionen dyrt. En annan utmaning är att nå ut. Att avslöja falska nyheter för redan medvetna konsumenter av seriösa medier är mest att slå in öppna dörrar. Vitsen måste vara att perforera fejknyhetsslukarnas bubblor, och få dem att förstå att deras konspirationsteorier är fria fantasier.
Något som är minst lika viktigt som att nå ut med fakta om fejk, är att vara tillräckligt påläst när man intervjuar politiker knutna till fekjnyhetssfären. De är ofta både slipade och fräcka. Om de till exempel säger att flyktingar är potentiella terrorister och våldtäktsmän kan man som journalist aldrig låta det passera utan kritiska frågor. Man måste ha fejklarmet på, de korrekta förhållandena i huvudet, och följdfrågorna ska komma som smashar på retur. Dålig förberedelse, tystnad och tafatthet från seriösa journalister kan tolkas som en bekräftelse, långt farligare än plumpa fejknyheter.