Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) meddelade genast efter att hon tillträtt att det blir omöjligt att införa det utlovade elstödet till 1 november. Kanske kommer det till 1 december? Svenska Kraftnät presenterade i torsdags sitt förslag om hur de så kallade flaskhalsintäkterna, 55 miljarder kronor, ska kunna fördelas till elkunderna.
Nu återstår detaljerna och ett godkännande från Energimarknadsinspektionen. Som väntat blir det inget stöd till norra Sverige. Pengarna ska fördelas enligt en modell som ger 79 öre per kilowattimme i sydligaste Sverige, elområde 4, och 50 öre i elområde 3 där Uppsala ligger. Nivån bygger på ett snittpris från det senaste året i området.
Den kommande vintern kan bli mycket dyr för stora konsumenter i syd, exempelvis alla med eluppvärmda hus. Särskilt om elpriset når upp i 5-6 kronor, vilket inte alls är otänkbart. Ett liknande upplägg som det aktuella elprisstödet, med utbetalning till sommaren eller nästa höst, är då en klen tröst.
Kompensationen till hushållen bör hållas ganska stram, av flera skäl. Inflationen eldas på om stöden blir alltför generösa. Det skulle betyda fler räntehöjningar och verkligen ingen lindring för svenskarna. Bostadslånen är i genomsnitt en betydligt större kostnad än elräkningarna. Sedan är det också så att ”billig” el riskerar att höja förbrukningen.
Elmarknaden är som alla marknader både utbud och efterfrågan. Eftersom det tar tid att både bygga nya produktionsanläggningar och att öka överföringskapaciteten av el är den absolut viktigaste åtgärden på kort sikt att minska efterfrågan. I september minskade elförbrukningen med 18 procent i Sverige, jämfört med september i fjol, vilket också har avspeglat sig i oktoberpriserna.
Nästan all politisk diskussion om elkrisen handlar om hushållen, det vill säga väljarna. Nästan alla mediereportage handlar i stället om företag som kan tvingas slå igen. Företagarna har betydligt mindre marginaler – det finns inga decennier av god reallöneutveckling och man har just tagit sig ur en förödande pandemi. Dessutom är det mycket svårare att spara el om verksamheten bygger på kylar, frysar eller elslukande verktyg, det kan var och en förstå.
Därför ska regeringen lyfta blicken och betala ut ett företagsstöd. Inte om ett år utan i anslutning till elräkningen och mindre krångligt än pandemistöden. Motivationen är inte bara företagaren, utan anställda och skatteintäkter. En konkursvåg till vintern ger ringar på vattnet för hela samhället. En redan djup kris kan bli ännu djupare.