Uppsala kommuns mittenstyre har gjort ett stort nummer av sin satsning på skolan i budgeten för nästa år. Men det är en sanning med modifikation. För mellanstadiet och högstadiet blir tillskotten räknat per barn och år stora. Men för förskoleklass och fritidshem väntar rejäla åtstramningar.
Mittenstyret motiverar på debattplats i UNT (30/11) de nya ersättningarna med att man undersökt hur kostnaderna fördelar sig i grundskolan och att man sett att ”det skett en kostnadsförskjutning från förskoleklass och fritidshem till grundskolans senare årskurser”. Fritidshemmen och de lägre årskurserna har därför gått med överskott, medan ekonomin i de senare årskurserna varit knackigare.
Utbildningsnämnden har därför beslutat att ersättningarna per barn och år ska höjas med 4,7 procent för årskurs 4-6 och 5,3 procent för årskurs 7-9. En rejäl satsning och ett rimligt beslut. Att detta ska ske på bekostnad av de lägre årskurserna är däremot inte det. Sparbetinget för förskoleklasserna uppgår till 9,8 procent. Med löneökningar på ytterligare några procentenheter försvinner över en tiondel av budgeten från ett år till ett annat. Detsamma gäller fritidshemmen, medan besparingen är mindre för lågstadiet.
För en större skola med både lägre och högre årskurser behöver detta inte bli ett problem: det man tappar på förskoleklassen och lågstadiet, får man igen på mellan- och högstadiet. Men för mindre skolor, inte minst friskolor, som riktar sig mot de lägre åldrarna kommer besparingarna att slå hårt. För Hagmarken förskola och skola i Bälinge (UNT 2/12) handlar det om ett intäktstapp på en halv miljon. Det kommer givetvis att påverka verksamheten.
Att man ”fått för mycket” resurser tidigare är en klen tröst för de verksamheter som nu får se sina ekonomiska ramar krympa med mer än tio procent. De relativt godare ekonomiska förutsättningarna har ju kunnat omsättas i en bättre verksamhet. Överskotten kan ha legat kvar för att klara oförutsedda kostnader.
Det är svårt att förstå hur mittenstyret har resonerat. Har man varit så fast i sitt rättviseperspektiv att man blivit blind för vilka konsekvenser en så här stor besparing får?
Med lite mer tålamod hade det gått att fasa ut skillnaderna över tid, att höja ersättningar för alla verksamheter, men inte lika mycket för dem som anses vara överkompenserade. Kommunen beräknas göra stora överskott de kommande åren, så resurserna finns. Viljan borde också finnas där, i alla fall om man menar allvar med att skolan ska prioriteras.