Trots att det snart har gått hundra år sedan den brittiska nationalekonomen John Maynard Keynes presenterade sin teori om hur regeringar kan motverka konjunkturens upp- och nedgångar, är den så kallade keynesianismen fortfarande i högsta grad aktuell. Fortfarande gäller att gasa i nedgång och bromsa i uppgång.
En som däremot inte verkar kunna sin Keynes – eller för den delen ha funderat över vad som borde vara hög prioritet för ett liberalt parti – är Liberalernas partiledare Johan Pehrson. Tidigare i veckan meddelade han att Liberalerna tänker motsätta sig skattesänkningar i höstens budget. Enligt Pehrson är utrymmet för att sänka inkomstskatterna ”mycket litet” och dessutom bör man ”prioritera satsningar som inte driver på inflationen”.
Detta uttalande från Pehrson kommer trots att finansdepartementet skickat både ett förslag om ett nytt jobbskatteavdrag och en skattesänkning för pensionärer på remiss inför höstens budgetförhandlingar.
Här infinner sig raskt en rad frågor: Delar inte Pehrson övriga regeringens syn på behovet av skattesänkningar? Tycker han som liberal politiker inte att det svenska skattetrycket, och kanske särskilt inkomstskatterna, är för höga? Har han inte frågat sin partikollega, utbildningsminister Mats Persson, disputerad ekonomhistoriker, om både vilken inflationseffekt ett jobbskatteavdrag får och behovet av att gasa sig ur en ekonomisk nedgång?
Pehrson motiverar prioriteringen av utbildningssatsningar före skattesänkningar med inflationen och budgetutrymmet. Men inflationen är ju här och nu. De eventuella skattesänkningarna skulle ju först träda i kraft nästa år, när alla prognoser säger att inflationen har fallit tillbaka – samtidigt som risken för en ekonomisk nedgång till följd av global recession och Riksbankens räntehöjningar är stor.
I det läget finns egentligen bara en rimlig åtgärd, att genom finanspolitiken ge ekonomin en skjuts. Det kan till exempel ske genom statligt stöd till stora infrastrukturprojekt, ökade statliga utgifter för olika prioriterade områden eller – tamtaram! – genom skattesänkningar.
Så Pehrson bör inte ställa utbildningssatsningar mot skattesänkningar i höstens budgetförhandlingar. Om ekonomin och inflationen utvecklas som många tror, kommer det att finnas utrymme – och behov – för både och. Allt enligt Keynes snart hundra år gamla teorier.
Dessutom: Sveriges skattetryck är fortfarande ett av de högsta i världen. Och som liberal politiker skulle man ju också kunna tycka att det finns ett egenvärde i att sänka det.