Coronarestriktionerna, rekommendationerna, förbuden och föreskrifterna kan vara svåra att förstå. De har också förändrats flera gånger under pandemiåret som gått, och för många är det svårt att hålla sig uppdaterade.
Det gäller förstås inte bara människor, utan också företag. Det innebär en risk för att stora företag gynnas på bekostnad av mindre företag. Det kan också innebära en förhöjd korruptionsrisk.
Det bakomliggande skälet är egentligen ganska självklart, och illustreras bäst av att tänka över hur regleringar generellt sett påverkar företag. En studie från förra året fann att ju tyngre regleringsbörda, desto större var risken för korruption (Världsbanken 2020). Detaljerade regleringar innebär att det krävs stora resurser för att förstå och anpassa sig efter dem. Eftersom stora företag har mest resurser, får de därför ett övertag gentemot mindre företag.
Studien gällde främst låginkomstländer och slutsatsen bör förstås inte vara att regleringar alltid är fel. Däremot bör man inse att marknadsregleringar generellt sett är förenade med risker. Dessa risker minskas om branscher regleras enhetligt och man lyckas avstå från detaljerade regleringar.
Coronarestriktioner är förvisso inte regleringar i ordets vanliga bemärkelser, men delar många av riskerna. Det framgår vad gäller det faktum att nöjesparker förbereder sig för att öppna. Till skillnad från butiker måste nöjesparker förhålla sig till regeln om att varje gäst ska ha 20 kvadratmeter till sitt förfogande, vilket har kritiserats. I en intervju med Morgonstudion (25/1) menar Parks and Resorts vd Christer Fogelmarck att det inte kommer att fungera på sikt. “Nu planerar vi att öppna enligt de föreskrifter som vi har fått, men det är inte långsiktigt hållbart att hålla öppet på det sättet, så vi kommer parallellt med det föra en dialog med Folkhälsomyndigheten om en förändrad restriktion”, säger han till SVT.
De företag som har möjlighet att föra dialog, eller lobba, mot myndigheter är också de företag som redan har mycket resurser. När regelbördan, eller i det här fallet restriktionsbördan, blir snårig och detaljerad gynnar det stora företag på bekostnad av mindre. Det krävs resurser för att sätta sig in i detaljerna och för att skapa förståelse för hur företags verksamhet påverkas av dem.
Coronarestriktionerna innebär en historiskt låntgående reglering av ekonomin. Ju mer av ekonomin som regleras politiskt, desto fler skäl får stora företag att försöka påverka politiken. Man kan förstås förstå Fogelmarcks invändning att de nya föreskrifterna är godtyckliga. Men lösningen är inte fler branschspecifika anpassningar, utan mer enhetliga coronarestriktioner. Det ska inte krävas stora resurser för att förstå restriktionerna. Glömmer man de insikterna kommer det i bästa fall att leda till en snedvriden marknad, och i värsta fall en förhöjd korruptionsrisk på sikt.