Efter trettio Ă„r med IG och F Ă€r den gigantiska utsorteringen av elever pĂ„ vĂ€g bort. FrĂ„gan Ă€r varför det tagit sĂ„ lĂ„ng tid dĂ„ lĂ€rarna kĂ€nt till problemen lĂ€nge. âVi politiker har lĂ€mnat dem med ett omöjligt uppdragâ, skriver L-ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm pĂ„ SvD Debatt (22/9).
Den svenska skolan underkÀnner fler elever Àn nÄgot jÀmförbart land, runt 15 procent av niorna har inte möjlighet att börja pÄ gymnasiet varje Är. Resultaten motsvaras inte av att eleverna har lÀgre kunskapsnivÄ Àn dem i andra lÀnder. De beror i stÀllet pÄ den skarpa grÀns som krÀvs för betyget E, vilket i sin tur hÀnger ihop med det mÄlrelaterade betygssystemet.
MĂ„lrelaterade betyg har funnits sedan 1994 men problemen accentuerades med A-F-betygen som infördes 2011. Systemet med boxarna som skulle fyllas för varje betygsnivĂ„ ifrĂ„gasattes genast av lĂ€rarna. Vissa effekter â som den att det rĂ€ckte med ett dĂ„ligt resultat för att inte fĂ„ ett visst betyg â kunde man inofficiellt bortse ifrĂ„n. Men vĂ€rre var det med den skarpa grĂ€nsen för godkĂ€nt.
Sannolikt har det tagit sĂ„ lĂ„ng tid eftersom skolan var âreformtröttâ efter 2011, Ă„ret dĂ„ Folkpartiledaren Jan Björklund stöpte om skolan med en rad olika reformer. Björklund har senare sjĂ€lv medgett att betygssystemet hade brister. ĂndĂ„ hinner alltsĂ„ flera kullar gĂ„ igenom hela skolsystemet innan det kan rĂ€ttas till.
ApropĂ„ rĂ€ttas till vill ocksĂ„ regeringen komma till rĂ€tta med betygsinflationen, genom förslag som kommer i februari av utredaren Magnus Henrekson. Slutligen angrips ocksĂ„ synen pĂ„ lĂ€rande i det starka prioriterandet av eget resonemang pĂ„ proven och i lektionssalen, pĂ„ bekostnad av faktakunskaper. âDe tidiga Ă„rskurserna inriktas mot grundÂlĂ€ggande fakta och fĂ€rdigheterâ skriver Pehrson/Edholm. BĂ€ttre sent Ă€n aldrig skulle man ha sagt, om det inte vore sĂ„ vĂ€ldigt sent pĂ„tĂ€nkt.
Betygsinflationen, som sĂ€rskilt nyttjats av friskolor, ska bekĂ€mpas âgenom ett sĂ€rskilt jĂ€mförelsesystem dĂ€r lĂ€rarna mĂ„ste sĂ€tta betyg enligt vissa tvingande ramarâ enligt Henrekson (SVT 18/9). Man kan misstĂ€nka att han har lĂ€ckt delar av utredningsresultaten redan nu för att förbereda skolvĂ€rlden pĂ„ kommande förĂ€ndringar. LĂ€rarna ska inte sitta med Ă€nnu ett ofĂ€rdigt system i handen sĂ„ smĂ„ningom.
Han kommer att presentera en tiogradig skala dĂ€r elevernas meritvĂ€rde normeras mot resultaten pĂ„ de nationella proven. Betyget â4â ska vara godkĂ€nt men Ă€ven 1-3 rĂ€knas in i meritvĂ€rdet man söker vidare pĂ„. Det pĂ„minner starkt om det relativa 1-5-systemet. Cirkeln skulle dĂ€rmed slutas och det kan fĂ„ vara fĂ€rdigexperimenterat med den svenska skolan.