Allt upplagt för att bygga spårväg i Uppsala

Spårvagnsmotståndarna får ta sig en snabb funderare efter statens beslut.

Staten bekostar hälften av byggandet av Kunskapsspåret i Uppsala.

Staten bekostar hälften av byggandet av Kunskapsspåret i Uppsala.

Foto: Tomas Oneborg

Ledare2022-05-19 14:34
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

På torsdagen kom beskedet från staten (Trafikverket) att Uppsala kommun beviljas två miljarder kronor för byggande av spårväg från Resecentrum till Ultuna respektive Gottsunda, genom det så kallade stadsmiljöavtalet. Hurra, ropar ungefär hälften av stadens fullmäktigeledamöter. Övriga har nu mycket kort tid på sig att enas om ett alternativ.

I juni väntas nästa statliga besked, om finansieringen av de fyra järnvägsspåren fram till Stockholm samt stationerna i Bergsbrunna och Alsike. Uppsalapaketet är inte beroende av om kommunen bygger spårväg, huvudsaken är att det blir en ”kapacitetsstark kollektivtrafik” från de sydöstra stadsdelarna.

Uppsalapaketet innehåller tidsgränser för båda parter. Staten ska bygga klart spåren och stationerna till 2033, Uppsala och Knivsta ska uppföra 33 000 respektive 15 000 bostäder till 2050/2060. Det är ganska generöst med tid jämfört med stadsmiljöavtalet, som kräver att spårvagnarna ska rulla på Kunskapsspåret redan 2029.

Tidsschemat blir oerhört tajt, särskilt beroende på bron över Fyrisån som även behövs för Kunskapsspåret då depån för spårvagnarna ska byggas på andra sidan ån, söder om Nåntuna. Bron kräver en vattendom då grundvattnet berörs, samt miljötillstånd då den ska byggas i en känslig miljö. Lita på att tillståndet kommer att överklagas i Uppsala, att ärendet kommer att dra ut på tiden.

Den politiska oppositionen är emot spårväg i Uppsala, men inte ense om ett alternativ. Och Liberalerna villkorade dessutom sitt stöd för spårväg med att sex partier ställer sig bakom.

Oppositionen, M, C, SD och KD, kan antingen snabbt komma överens om att gå till val på att exempelvis införa ett system med snabbussar, BRT, i Uppsala. Men utan statligt stöd kommer detta att bli dyrare än spårvägen, enligt tidigare beräkningar. Och även om man skulle beviljas statligt stöd kommer hela projektet att fördröjas, kanske med åtskilliga år, medan Uppsalas tillfartsvägar fortsätter att korkas igen.

Eller så kan spårvagnsmotståndarna inse att slaget är förlorat och gratulera mittenstyret till en bra ansökan. Två statliga miljarder till kollektivtrafiken är ett fönster som kan stängas, ett tillfälle som måste tas till vara. Det har ett värde i sig med en enig kommun och region som en av parterna när förutsättningarna för det framtida Uppsala ska förhandlas fram.

Det finns åtskilligt med andra frågor att gå till val på. Byggandet i Sydöstra staden ska ta form, även om översiktsplanen är antagen. I höst börjar detaljplaneringen. Boendemiljö är en av de viktigaste frågorna för Uppsalaborna. Framkomlighet är också viktigt, men hur är inte lika viktigt som att det går att ta sig fram.