Försvarsbudgeten ska höjas med 42 miljarder kronor om året, och vi ska således nå upp till tvåprocentsmålet. För att genomföra detta föreslog finansminister Mikael Damberg (S) en “beredskapsskatt”. Ännu en skatt, alltså.
Försvaret har varit allvarligt underfinansierat under lång tid och att det nu ska rustas upp är mycket välkommet. Förhoppningsvis har vi även lärt oss av tidigare misstag och kommer inte att plocka av försvarspengar när omvärldsläget åter lugnat sig.
Det är dock magstarkt att lägga ytterligare skattebörda på människor i ett läge där dieselpriset ligger på runt 27 kronor litern och det rapporteras om personer som inte har råd att värma upp sitt hus. Skatten på el är sedan 1990-talet momsbelagd och vi betalar alltså skatt på elskatten. Skatten på drivmedel har också höjts löpande. Även bränsleskatten är momsbelagd, och vi betalar alltså skatt på skatten även där. Staten får hela tiden in mer pengar, samtidigt som vanliga människor betalar allt mer ju högre priserna blir.
Och eftersom energin har blivit dyrare, har mycket annat också blivit dyrare. Svenskt jordbruk är beroende av el, diesel och konstgödsel och samtliga priser slår nu i taket.
Precis som påpekas i en ekonomikommentar i DN (10/3) spelar det inte heller någon roll vad skatten kallas. Alla statliga finanser hamnar i samma påse, och “alla skatter bekostar alla utgifter”.
Som alltid handlar det snarare om att staten bör prioritera. Försvaret är grundläggande och något vi naturligtvis bör finansiera med gemensamma medel. Men det finns mycket annat som kan göras än att lägga ytterligare skattebörda på ett land med redan höga skatter.
Ett förslag är att använda en del av biståndsbudgeten. Bistånd och försvar går ofta hand i hand. Fredsbevarande styrkor är exempelvis ofta nödvändiga i krigsdrabbade länder för att kunna gå in med hjälpinsatser och återuppbygga.
Ytterligare ett sätt att finansiera försvaret är att stävja allt fusk och felaktiga utbetalningar i välfärden. Mellan 2005-2020 uppskattade Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen att cirka 300 miljarder kronor har betalats ut felaktigt från våra sociala trygghetssystem. Ytterligare ett förslag är att minska ner på antalet myndigheter, eller att spara in på den generellt svällande byråkratiseringen inom i princip all offentlig sektor.
Svenskar är redan ett av världens mest beskattade folk. Och vad vi behöver är inte fler skatter, utan skattelättnader. Den nödvändiga finansieringen av försvaret bör ske via omprioriteringar i stadsbudgeten.