Det är jobbigt att läsa en text, tycker allt fler skolelever. Därför kan man lyssna på den i stället. Så kallad lyssneläsning är ett fenomen som verkar sprida sig långt utanför den krets som är tänkt att ta del av den, det vill säga elever med dyslexi eller andra språksvårigheter.
Enligt en färsk undersökning av Vi lärare uppger många av lärarna att cirka 20 av eleverna regelbundet lyssnar på texter i stället för att läsa dem. Några lärare uppger att 90-100 procent av barnen lyssneläser. Vilket fick skolminister Lotta Edholm (L) att reagera: ”Lärare ska känna att man har mitt fulla stöd när de insisterar på att elever ska lära sig läsa på riktigt”, skrev hon på SvD Debatt (17/11).
Lärarna kan behöva stödet uppifrån eftersom deras skola inte sällan prioriterar faktakunskaper, oavsett hur de tas in. Det är en dyr och omständlig process att lära små barn läsa. Bristerna märks sedan på högstadiet då det är längre texter som helt enkelt inte hinns med när alla ska läsa själva.
När eleverna i SO-läraren Malene Larssens samhällsvetenskapliga gymnasieklass gjorde ett lästest hamnade snittet på 3,3, mot förväntade 5. Hon förstod att många i hennes klass inte skulle klara avancerade och högskoleförberedande studier, men att många i slutändan ändå skulle bli godkända. ”Lärarna trollar med knäna, så de flesta blir ändå genomsläppta”, säger hon (SvD 25/11).
Universiteten har i sin tur rapporterat om följderna av en skola med lyssneläsning och Powerpoint. ”I dag tar många till sig kortare informationssnuttar i stället för att läsa längre textsjok, där man får dra egna slutsatser”, säger Cathrine Norberg, vicerektor på Umeå universitet (SVT 22/11).
I slutändan drabbas förstås yrkeslivet och därmed Sveriges konkurrensförmåga. Kunskapsnationen är grunden till all innovation, skapandet av nya arbetstillfällen och utbildandet av nästa generation. De som borde förstå detta på djupet är de 349 ledamöterna i Sveriges riksdag.
Men i förra veckan visade en granskning från DN att 57 ledamöter i år lämnat in motioner innehållande rena plagiat från exempelvis Wikipedia eller lobbyistorganisationer (18/11). Olle Thorell (S) har tagit bekvämligheten ett steg längre genom att AI-generera över 180 olika frågor till olika ministrar (25/11).
”Jag står för varenda fråga”, säger Thorell och det gör han säkert. Men han och hans bänkgrannar skickar en ljudlig signal till Sveriges alla grundskolebarn och deras lärare. Det här med att läsa och skriva, det kan vara både jobbigt och tråkigt. Finns det genvägar som går fortare är det bara att ta dem.