Under pandemin har regeringsföreträdare ofta uppmanat oss att "lyssna på experterna". Men när Folkhälsomyndighetens experter bland annat föreslog att förbudet mot eget bruk av narkotika ska utvärderas, blev det ett tydligt nej från socialminister Lena Hallengren (S).
"Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget", sade hon (SVT, 8/5 2020). Hon argumenterade för att det skulle skicka fel signaler att utreda förbud.
På tisdagens debattsida ("Dags att utreda narkotikastraffen", 6/12) resonerar miljöpartisterna Malena Ranch och Hans Wennberg i region Uppsala i en annan och bättre riktning. De slår ett slag för skadereducerande insatser, såsom sprutbyte. I dag erbjuder de flesta svenska regioner, likt Uppsala, sprutbytesmottagningar. Men helt utan motstånd har dessa mottagningar inte kommit till, även om det numera är svårt för kritikerna att avfärda de positiva effekterna.
Ranch och Wennberg påpekar i debattinlägget att den statliga Missbruksutredningen redan 2011 pekade på ett tydligt vetenskapligt stöd "för att sprutbytesverksamhet leder till minskad spridning av hiv". Såväl Socialstyrelsen som Folkhälsomyndigheten, och internationella organisationer, har länge rekommenderat sprutbyte.
Nämnda miljöpartister argumenterar också, likt Folkhälsomyndigheten, för att narkotikastrafflagen från 1988 borde utvärderas. Kriminaliseringen av droganvändare gör det förstås svårare för den som är fast i ett tungt missbruk att våga söka hjälp. Även för den som ser fördelar med en restriktiv narkotikapolitik borde missbrukarnas situation oroa.
Enligt en rapport som publicerades i fjol, från EU:s narkotikabyrå EMCDDA, har vi högst andel människor som dör av droger i hela Europa. Våra dödstal är enligt den nästan fyra gånger fler än genomsnittet för EU-länderna. Och detta trots regeringens "signaler".
Drogromantisering bland yngre är ett problem, det har Hallengren rätt i. Men det är inte det enda problemet i sammanhanget. Att vilja minska narkotikadödligheten borde vara en självklarhet.
Sverige är ett av få demokratiska länder där det fortfarande är straffbart att ha narkotika i kroppen. Varför inte vilja ta reda på vilka effekter lagstiftningen har? Politiken behöver bra faktaunderlag för att kunna fatta bra beslut, oavsett vilken fråga det gäller.
Utgå från "kunskap och beprövad erfarenhet, snarare än ogrundad moralism", som regionpolitikerna Ranch och Wennberg klokt uttryckte det.