Ledare: Skuldfällorna kan utbildas bort

SVT rapporterade i måndags (6/7) att fler än vart tolfte barn har föräldrar som har registrerade skulder hos Kronofogden. Och i takt med att ekonomin stagnerar till följd av coronapandemin väntas andelen öka. 

 Att stå i skuld är förstås påfrestande för både föräldrar och barn. Inte mycket pengar blir kvar till nöje och barnen kan bli socialt exkluderade när klasskompisar drar på aktiviteter som kostar pengar. Lyckligtvis för många av de skuldsatta ändrades lagen för ett par år sen, vilket gjorde förfarandet vid skuldsanering enklare - vilket i sin tur gjort att fler kunnat få det.

Men den långsiktiga lösningen på problemet med att så många hamnar hos Kronofogden är inte ännu mjukare regler för skuldsanering utan att samhället och staten inskärper dygder om ekonomiskt egenansvar och ekonomisk självständighet. Det är exempelvis - under alla omständigheter - dumt att ta lån utan säkerhet till absurda räntor för att finansiera konsumtion. Dessvärre är det alltför många som ändå gör det.

Dels är många människor förstås naiva och impulsiva och tänker inte igenom vad deras ekonomiska beslut kan få för konsekvenser. Dels handlar det om att många kanske tänker att det offentliga slutligen kommer gå i borgen för ens ekonomiska bekymmer om det blir för kärvt - vilket delvis också stämmer. Men ofta handlar det nog om privatekonomisk okunskap.

En undersökning gjord av Finansinspektionen år 2016 visar exempelvis att drygt 30 procent av de tillfrågade ungdomarna inte ens vet hur man lägger en månadsbudget. 30 procent av de som ska flytta hemifrån upplever också otillräcklig kunskap om ekonomi inför flytten.  I ett internationellt perspektiv ligger vi förvisso bra till när det gäller privatekonomisk kunskap, men det är ju en klen tröst för den som hamnat i skuldfällan.

Svenska grundskolan ger en ganska mager kunskapsbas när det kommer till privatekonomi, och när det gäller nyanlända lämnas många vind för våg. I invandrartäta förorter till Stockholm som Rinkeby-Tensta och Skärholmen är andelen barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden skyhög: 20,2 respektive 18,5 procent. Att få in privatekonomi i den obligatoriska samhällsintroduktion för nyanlända som regeringen nu utreder tycks mycket angeläget.

 Att satsa pengar på utbildningsinsatser och annat preventivt arbete kan dessutom visa sig samhällsekonomiskt billigare när staten inte behöver sanera lika många skulder, på lite längre sikt. Och färre barn tvingas växa upp i ekonomisk otrygghet och socialt utanförskap.