I Uppsala fungerar inte skolskjutsarna. Som UNT kunde rapportera i fredags har många föräldrar fått se sina barn stå utan skjuts till skolan. Och färdtjänstkunder har fått vänta i timmar på sina transporter. Kaoset beror på att kommunen upphandlat vad man kallar ”samhällsbetalda persontransporter” på ett nytt sätt, bland annat med krav på förarcertifiering och miljövänliga bilar. Tanken är att skapa ett enhetligt system för skolskjuts och färdtjänst som sparar resurser.
Men ett av bolaget saknar både förare och bilar. Det är häpnadsväckande. Upphandlingschef Susanne Afzelius menar att bolagen haft för kort tid på sig att komma tillrätta inför det nya systemets ikraftträdande. Ursäkten är inte godtagbar, eller för den delen logisk.
Ursprungligen hade de ungefär två månader på sig, från tilldelningsbeslut i oktober 2018 till den tänkta trafikstarten i januari i år. Beslutet överklagades och processen höll på till april då kammarrätten avslog överklagan. Bolagen och kommunen har alltså haft från slutet av april till slutet av augusti att förbereda sig.
För att få ihop skolskjutsarna tvingas andra taxibolag täcka luckorna. Då kan de inte ta andra körningar och missar intäktskällor. Att konkurrenter hjälper varandra hör inte till marknadsekonomins grundpelare.
Att ta hänsyn till miljön i våra kollektiva transporter är ett lovvärt mål. Men den verkliga kostnaden för fina riktlinjer bärs i Uppsalas fall av bolag och medborgare. För många krav vid upphandlingar förhindrar all sorts konkurrens som kan producera de långsiktigt hållbara och prisvärda lösningarna. Som så ofta när det kommer till offentlig sektor blir avlägsna beslut till skevheter i verklighetens organisationer.
Förra året köpte offentlig sektor varor och tjänster för 683 miljarder kronor. Kommunerna är den största upphandlaren. Men de är inte särskilt effektiva. I juni kom Svenskt Näringsliv med en rapport om effektivare upphandlingar.
Den offentliga sektorn kan spara mellan 70 och 100 miljarder kronor årligen på att bli en bättre inköpare. Exempelvis kan en övergång till e-fakturor spara över 6 miljarder kronor varje år. Elektroniska system kan sänka kostnaderna med uppåt 20 procent.
Det skulle behövas. Enligt årlig statistik från Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten konsolideras marknaden allt mer. I 60 procent av alla upphandlingar inkommer bara ett till tre anbud. Sedan flera år ökar andelen upphandlingar med enbart en anbudsgivare liksom antalet avbrutna upphandlingar.
På denna enorma marknad utgör stora företag enbart fyra procent av anbudsgivarna, medan tre fjärdedelar består av mikro- eller småföretag. Men tilldelningen av kontrakt är lika stor oavsett företagsstorlek. Det är en oproportionerlig skevhet.
Utan konkurrens sänks innovationstrycket på marknaden, och medborgarna får betala mer än nödvändigt för undermålig service. Som för "samhällsbetalda persontransporter".