Några miljoner hit, några miljoner dit. När först Uppsalas mittenstyre och sedan Moderaterna presenterat sina förslag till kommunal budget för 2021, är tydligt vilka politiska trender som är hetast för stunden. De politiska och ideologiska skillnaderna hamnar däremot i skuggan.
För även om det är viktigt för Moderaternas kommunalråd Fredrik Ahlstedt att peka på skillnaderna mellan hans moderata budget och mittenstyrets dito, väljer bägge politiska läger att lyfta fram sina tänkta satsningar på trygghetsskapande åtgärder. Och på skolan. Och på företagandet. Och på äldreomsorgen.
Det handlar snarare om grad- än artskillnader när mittenstyrets och det största oppositionspartiets budgetförslag ställs mot varandra. Men det finns skillnader som trots allt förtjänar att uppmärksammas. Mittenstyret väljer att också lyfta fram miljö och klimat som ett prioriterat område, medan M i en intervju i UNT (5/10) framhåller att ”Uppsala behöver en omstart och då måste vi satsa på våra kärnuppdrag”. Det är också så att M i sitt budgetförslag avsätter mer pengar till bland annat utbildningsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden. Däremot får kulturnämnden, omsorgsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden mindre pengar än i mittenstyrets förslag.
Moderaterna vågar sig också på att utlova skattesänkningar från och med 2023. Målet är att återställa den skattehöjning om 30 öre som S drev igenom 2016. Det är en lovvärd ambition. För trots en låg arbetslöshet, en välutbildad befolkning och en medianinkomst en bra bit över Sverigesnittet är Uppsalas kommunalskatt förhållandevis hög.
Under rådande pandemi och lågkonjunktur är det förstås inte läge att minska kommunens skatteintäkter genom en skattesänkning – det borde däremot vara ett långsiktigt mål för Uppsalas styre, oavsett konstellationer och partifärg. Men även med ett längre tidsperspektiv kan en sänkning inte bli verklighet utan tuffa prioriteringar.
Både mittenstyrets och Moderaternas budgetförslag brottas nämligen med samma problem: Vad händer med ekonomin när alla de extrastöd till Sveriges kommuner som har införts under 2020 trappas ner? Bortom pandemin väntar sparbeting för både stat och kommun. Visserligen förutspås höjda skatteintäkter, men om de inte blir höga nog, vad ska man då göra?
Nej, risken är stor att precis som att budgetförslagen från styrande partier och opposition i dag förenas av att de vill satsa på samma områden, kommer de om några år att förenas av tuffa sparbeslut. Det är nästan som att det inte spelar någon roll vem som svingar ordförandeklubban i kommunen.