Varannan lärare har utsatts för fysiskt våld av elever. Sju av tio lärare har varit med om situationer där elever har betett sig hotfullt och aggressivt. Nästan var fjärde lärare har dessutom upplevt att vårdnadshavare har sagt kränkande saker.
Lärarförbundet har i en rapport fått svar från drygt 1000 lärare som arbetar i fritidshem, i förskoleklass och i årskurs 1-6. I en debattartikel (Aftonbladet 19/10) beskriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, att det låter som något ur en krigszon:
“Man måste alltid vara beredd på våld och att man kan bli skadad“, berättar en lärare i rapporten.
Enligt Jaara Åstrand beror det på skolans underfinansiering. Dock blev inte lärare hotade och utsatta för våld i samma utsträckning för ett antal decennier sedan, när skolan hade mindre resurser. Inte heller blir lärare hotade i samma utsträckning i många fattigare länder, trots att mindre resurser läggs på skolan.
Visst finns det behov av extra lärare, mindre elevgrupper och särskilt stöd till vissa elever. Men problemet med skolan är mångbottnat. Den skolpolitik som har förts de senaste decennierna har nedvärderat kunskap och underminerat läraryrket. Det finns idéer om att läraren ska agera “mentor” och kompis åt elever och mål i läroplanen fokuserar på abstrakta förmågor snarare än fakta. Elever och föräldrar ses som “kunder” på skolmarknaden och lärare och rektorer har i vissa fall blivit anmälda till Skolinspektionen om de inte gått med på föräldrakrav. Ett fall där en lärare tog tag i en stökig elev anmäldes och drevs av BEO, Barn- och elevombudet, hela vägen upp i Högsta domstolen.
Hur ska lärare våga agera mot stökiga elever när de riskerar att bli anmälda? Hur många avskräcks inte från yrket, när uppdraget alltmer tycks innefatta hantering av både hot och våld?
Under perioden 2015-2020 låg Uppsala kommun på plats åtta av alla kommuner med flest anmälningar om hot och våld i grund- och gymnasieskolan (Läraren 5/11 2020). Lärarbristen är dessutom stor, och förväntas blir värre i och med att många lärare sjukskriver sig och slutar i förtid. 2033 kommer det saknas över 45 000 lärare i Sverige om inte bristen åtgärdas, enligt SCB.
Inför Liberalernas landsmöte i november föreslås att uppvärdera kunskapsuppdraget och rensa bland lärares sidouppdrag. Man föreslår även att elever som allvarligt stör undervisningen ska kunna flyttas till så kallade “akutplatser”. Det är mycket välkomna förslag.
Elever som behöver extra stöd måste givetvis få det. Men normen måste vara att de som hotar och brukar våld stängs av eller omplaceras.