Inflationen tuffar på i höst, runt 1,5 procent på årsbasis. Vilket innebär att de redan skyhöga matpriserna blir ännu något högre. Pedagogiskt kan det vara en svår uppgift för regeringen och Riksbanken att förklara varför prisökningen måste tillta nästa år, upp emot märket två procent. Borde inte priserna kunna sänkas?
Alla prishöjningar har inte med inflationen att göra. Rubriken att en populär röd chokladkartong kommer att kosta över 100 kronor till julen beror till exempel på kakaoskörden i västafrikanska Ghana och Elfenbenskusten. Den som är lite äldre minns när man hällde upp bryggkaffepulver med vördnad i början av 1980-talet. Det kostade 50-60 kronor halvkilot, vilket var ungefär en tiondel av månadshyran för en etta i Uppsalahem.
Men generellt har alltså matpriserna ökat med drygt 25 procent sedan hösten 2021, enligt SCB. Frukt och grönt samt fisk har stigit betydligt mer i pris. Den som gillar att äta färsk lax med blomkål får nu betala nästan dubbelt så mycket för en middag.
Under åren med hög inflation anklagades de stora matkedjorna för att sko sig på situationen. ”Om konkurrensen hade fungerat bättre tror vi inte att priserna hade varit lika höga”, sade Martin Bäckström på Konkurrensverket till SVT efter de två åren. Myndigheten pekade på att priserna från leverantörerna visst ökat, men inte lika mycket som till konsument. ”Kostnaderna har förts vidare plus lite till”, konstaterade Bäckström.
Slutresultatet av högprisåren kan dock också innebära att medvetenheten ökat hos de som handlar. ”Det bästa man kan göra är att kolla i flera butiker och se till att vara medlem i alla”, tipsar Ulf Mazur, vd för Matpriskollen, ett fristående företag som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Ett exempel på konkurrens är nämnda chokladask som kostar mellan 59 och 134 kronor i butikerna (Expressen 10/11).
Inflationen måste upp lite till. I en välfungerande ekonomi bör det finnas en kostnad i att vänta med inköpen, annars blir de aldrig gjorda. Men lönerna kommer upp ytterligare några procent de kommande åren, en realökning som gör inköpen ”billigare”.
Samtidigt kommer boräntorna ned ytterligare vilket ger många ett större utrymme i månadsbudgeten. Julhandeln kommer att slå rekord igen med en decemberprognos på över 90 miljarder kronor, rapporterade Handelns utredningsinstitut (Hui) i fredags. De som inte har stora lån får hoppas på några års reallöneökningar och under tiden bli ännu bättre på att jämföra priser. Inflationskrisen är i alla fall över för den här gången.