Mobildagis började användas i skolorna på 2010-talet.
Den som någon gång sett en tonårsmobil ligga för sig själv på ett bord har snabbt konstaterat en sak: Någon som är medelålders eller äldre skulle inte få ett enda dugg gjort i sällskap med denna ständigt uppdaterande skärm. Det kan inte vara lika illa för den som är ung och van, har man kanske sedan reflekterat. Men hur illa är det? Det är en trätofråga sedan decennier.
Enligt en ny rapport från OECD har skärmar haft en större betydelse för de försämrade skolresultaten än vad alla skolstängningar under pandemin hade. ”Vi blev ganska överraskade när vi såg det starka sambandet”, säger Andreas Schleicher, utbildningschef i OECD och ansvarig för Pisamätningarna som genomförs vart fjärde år i ett åttiotal länder (DN 28/5).
Rapporten visar till exempel att 65 procent av alla 15-åringar uppger att de blivit störda av digitala enheter under matematiklektioner. Dessa har fått signifikant sämre resultat på Pisa-testerna, liksom generellt alla som uppgett att de ”slöanvänder” sina mobiler mycket. Tappet motsvarar tre fjärdedelar av all matteundervisning under ett helt läsår, enligt rapporten.
I den svenska politiken var mobilen i klassrummet 2010-talets hetaste fråga. År 2020 kom en lag som gav lärare, mentorer och rektorer rätt att samla in telefonerna under lektionstid. Rektor kunde också utlysa hela skolan som mobilfri under ett år. Tidöpartierna har också tagit fram ett förslag om att göra hela grundskolan mobilfri. En sådan lag skulle kunna börja gälla nästa år.
Liberalerna har varit drivande för studiero på skolorna sedan Jan Björklunds tid som utbildningsminister fram till 2014. Partiet har i vår gått vidare med förslag som signalerar kamp mot de skadliga skärmarna. Först var det idén om ”barnlås” på bland annat sociala medier (efter kl 23.00), sedan också ett förslag inför EU-valet om att klassa sociala medier som en ”skadlig produkt”, jämställd med tobak. ”I EU kan vi tillsammans stå upp mot nätjättarna”, sade partiledaren Johan Pehrson (SVT 19/3).
Pehrson och skolminister Lotta Edholm var i Uppsala på tisdagen, med ett batteri nya förslag mot skärmarna, bland annat om en mer ”etisk design” av appar och om föräldrakontrakt när barn riskerar att halka efter i skolan. De talade om ätstörda algoritmer och om möjligheten till nya åldersgränser.
Att stötta föräldrar och lärare i detta har utvecklats till något av en liberal paradgren. Om åtgärderna hjälper är en annan fråga. ”Vi är bara i början av en lång resa”, säger Lotta Edholm. Alla som vill uppfostra eller utbilda barn kommer att behöva någon sorts hjälp och stöd. Telefonen på bordet påminner oss ständigt om det.