Av nästan 11 000 fängelsedömda brottslingar begick 2200 – en femtedel – nya brott medan de var på fri fot i väntan på att straffet skulle börja avtjänas. En stor del av dessa var yngre kriminella som lämnas att dra runt på gator och torg när de egentligen borde sitta inlåsta. Den allvarliga situationen blottläggs i en aktuell kartläggning av Sveriges Radios Ekoredaktion.
Fängelsestraff handlar om vedergällning och vård. Men också om att samhället behöver skyddas från människor som skadar andra. Då bör det inte vara möjligt att det tar lång tid mellan dom och det att straffet avtjänas. I själva verket bör den som fått ett fängelsestraff överhuvudtaget inte ha möjlighet att röra sig utan övervakning utomhus till dess att straffet är avtjänat.
Poliser Ekot har talat med vittnar om hur frustrerade det är att möta ungdomar de gripit och som dömts till fängelse, vilket innebär att det handlat om relativt grov brottslighet, ute och fria att begå nya brott. Dennis Martinsson, forskare i straffrätt, menar också i en intervju med SR att syftet med straffen riskerar att försvinna om det inte finns en tydlig koppling mellan den brottsliga gärningen och rättssamhällets utdömda konsekvenser.
"Det är särskilt viktigt för unga personer som begår ett brott att responsen från samhället blir väldigt snabb och tydlig när man har blivit dömd. Unga personer har generellt svårt att koppla konsekvenserna av att man har begått ett brott och blivit dömd för det", säger Martinsson.
Ett skäl som anges till att det tar tid innan unga kriminella får påbörja sina fängelsestraff är att det saknas platser på landets anstalter. Då problemet inte är nytt borde detta dock åtgärdats för längesedan. Finns det inte nog med fängelser får man bygga nya.
Att brottsoffer som misshandlats, rånats, våldtagits eller utsatts för annan typ av allvarlig kriminalitet ska behöva riskera att stöta på den dömda gärningsmannen ute i samhället så snart efter dådet är orimligt. Likaså att oskyldiga människor ska behöva utgöra måltavlor för unga brottslingar som får för sig att det är bara att köra på som vanligt eftersom en fängelsedom inte betyder att man frihetsberövas i första taget.
På senare tid har en rad straffskärpningar gjorts med målet att komma åt de kriminella gängen och de unga personer som redan i tonåren ägnar sig åt hot, våld, sprängningar och skjutningar. Det är utmärkt. Men om de förändrade lagarna inte får som konkret följd att dömda kriminella låses in med omedelbar verkan är de tämligen tandlösa. Behöver Kriminalvården mer resurser för att växla upp sin verksamhet är det vad ansvariga politiker bör besluta om omedelbart. Inte minst av respekt för brottsoffren.