Det handlar naturligtvis om risken för otillbörlig utländsk påverkan på valrörelsen. Frågan tas upp i Säpos årsbok och Friberg kommenterade den själv i onsdags i samband med sitt tillträde som Säpochef.
Att man måste räkna med försök från främmande makt – i praktiken givetvis Ryssland - att påverka valrörelsen kan inte gärna ifrågasättas. Mönstret är redan tydligt. Tretton ryska medborgare har pekats ut som ansvariga för att ha försökt störa den amerikanska presidentvalrörelsen 2016 i syfte att skapa polarisering och sprida osäkerhet bland väljarna.
Liknande försök ägde rum under den franska presidentvalrörelsen förra året och har också observerats i Tyskland, liksom inför den brittiska folkomröstningen om utträde ur EU. Det finns ingen anledning att tro att de krafter som ägnar sig åt sådant skulle göra undantag just för Sverige.
Tvärtom. Ur den ryska maktelitens perspektiv handlar det om att försvaga de västliga samarbetsstrukturer som man intalar sig är ett hot mot Rysslands intressen. Nato och EU kan kanske inte avskaffas men de kan undermineras och försvagas.
En given metod har varit att försöka gynna isolationistiska politiker som Donald Trump, exempelvis genom att sprida vilseledande ”information” om motkandidaten. Om detta verkligen också bidrog till själva valresultatet är dock en annan fråga.
I Europa hade det givetvis varit till stor fördel för de ryska ambitionerna om EU-vännen Emmanuel Macron hade förlorat och Marine Le Pen blivit president. Försöket misslyckades.
Överfört till svenska förhållanden så är det övergripande ryska intresset givetvis att förhindra en svensk Nato-anslutning. Om möjligt vill man också bromsa det fördjupade försvarssamarbete som inletts mellan Sverige och Finland och ett antal enskilda Nato-länder som USA och Storbritannien.
Natomedlemskap är dock knappast ett aktuellt perspektiv i dag, om inte Socialdemokraterna byter fot, och att vara mot Natomedlemskap kan inte på något sätt likställas med att ha en välvillig inställning till ryska maktambitioner. Men sådant lär inte avhålla de ryska ”trollfabriker” vars existens i dag är väl kända från att försöka påverka hur valdebatten i Sverige förs.
Att motverka detta är delvis en fråga för den myndighet för psykologiskt försvar som nu kommer att inrättas. Beredskapen behöver höjas i hela samhället. Men det lär inte saknas arbetsuppgifter för Säkerhetspolisen. Den så kallade Putilov-affären, som de senaste dagarna fått nya betänkliga inslag, antyder vad det kan vara fråga om.
Spionage, terroristjakt, it-säkerhet och dessutom hot mot valrörelsen. Säpos uppgifter tycks inte minska. Men sådan är den verklighet som vi i dag lever med och som vi alla måste vara medvetna om.
Håkan Holmberg