TuppfĂ€ktningen har inletts. Det rĂ„der bistra tider med lĂ„gkonjunktur i fĂ€derneslandet. VĂ„ra medlemmar har fĂ„tt stĂ„ tillbaka, sargade av pandemi och inflation. Nu gĂ„r det inte lĂ€ngre. Lönerna mĂ„ste upp. Konkurrenskraften mĂ„ste vĂ€rnas. Prioriteringen beror pĂ„ om man med âvĂ„ra medlemmarâ avser 60 000 företag eller 1,4 miljoner arbetare. Det Ă€r dags för avtalsrörelse, för 3,5 miljoner svenskar.
Riktigt sÄ ödesmÀttat Àr det inte. LO:s chefsekonom Torbjörn HÄllö och Svenskt NÀringslivs dito Sven-Olov Daunfeldt Àr överens om mycket nÀr de diskuterar förutsÀttningarna i P1 Morgon (23/10). De talar om det generella lÀget i svensk ekonomi, om att lÄgkonjunkturen biter sig fast vilket gör det tufft för bÄde hushÄll och företag men att inflationen inte lÀngre Àr en faktor.
Signalorden mÀrks tydligare nÀr de talar om företagen, sÀrskilt dÄ exportföretagen vars motstÄndskraft ska ligga till grund för löneökningarna de kommande Ären. HÄllö beskriver ett lÀge med höga vinster, hög produktivitet och god konkurrenskraft. Daunfeldt pekar pÄ ett ökat antal varsel och konkurser och en fallande orderingÄng vad gÀller exportföretagen.
Lyssnarna hör oenigheten, klagandet pÄ vinster, hotandet om strejk eller uppsÀgningar. FÄ uppskattar att parterna pÄ arbetsmarknaden i stort sett alltid kommer överens. Och att det Àr ett av Sveriges frÀmsta framgÄngsrecept, som gynnar jobb och skatteintÀkter och som inte minst tar landet genom kriser.
Vi kan pĂ„minna oss om vintern 2008-2009, dĂ„ man kunde höra en knappnĂ„l falla pĂ„ golvet i lagret pĂ„ Sandvik. Den globala finanskrisen hade tagit ett jĂ€rngrepp om ekonomin och begreppet âtomt i orderböckernaâ var inte bara nĂ„gonting man sa. NĂ€r konkurs och massarbetslöshet hotade satte sig parterna ned och kom överens. IF Metall, lett av Stefan Löfven, gick med pĂ„ lönesĂ€nkningar, vilket var nĂ„got helt unikt.
Under pandemiĂ„ret 2020 valde en stor majoritet att bara förlĂ€nga avtalen, utan förhandlingar, vilket den fackliga sidan förlorade pĂ„. Ăven det svenska nĂ€ringslivet har en tradition av att förhandla och minska effekterna av varsel under kristider, för att behĂ„lla kompetensen nĂ€r det sedan vĂ€nder.
Snart sĂ€tts industrins mĂ€rke som resten av arbetsmarknaden kommer att följa. Det lĂ€r landa pĂ„ 3-3,5 procent, vilket âsviderâ för arbetsgivarsidan och Ă€r âfortsatt tufftâ för arbetstagarna. Det Ă€r som det ska vara. Med kring tvĂ„ procents inflation fortsĂ€tter Ă„terhĂ€mtningen av reallönerna och ytterligare nĂ„gra Ă„r kan lĂ€ggas till framgĂ„ngssagan Sverige.