Den senaste veckan har 93 personer omkommit efter översvämningar i Tyskland, hela den belgiska staden Liege behövt evakueras efter skyfall och skogarna i västra USA och Kanada eldhärjats. Sverige har de senaste veckorna haft mycket höga temperaturer med flera tropiska nätter. Enskilda väderfenomen är svårt att härleda till klimatförändringarna, men frekvensen och omfattningen påverkas definitivt.
Mycket av debatten handlar om att minska vår klimatpåverkan, men nästan lika viktig är frågan om hur vi ska handskas med de konsekvenser som redan är eller kommer bli ett faktum. Frågan om klimatanpassning har samtidigt många gemensamma knäckfrågor. Vi har i regel ganska god kunskap om vad som behöver göras men frågorna om hur ansvaret ska fördelas och finansieras hägrar ofta.
I Sverige faller en stor del av ansvaret på kommunerna. Hur byggnader och städer utformas har en stor betydelse för möjligheten för invånarna att leva under extrema väderförhållanden. Svenska hus är traditionellt byggda för hantera kyla, snarare än värme, och mycket är byggt nära vattendrag och på gammal havsbotten. Även många av lösningarna, som trädalléer för att skydda mot värme, material som reflekterar solljus och bättre avrinningssystem, ligger inom kommunernas kompetens. Arbetet är dock väldigt olika långt kommet runtom i landet, och samordningen brister.
När det kommer till saker som elnät och annan samhällsviktig infrastruktur faller mycket av ansvaret på staten. Under torka och höga temperaturer får Sverige det tufft med elproduktion, då en stor del kommer från vattenkraft. När behoven att kyla ned våra hus ökar, i kombination med ett generellt ökande energibehov, står därför hela Sverige inför stora utmaningar för elproduktionen även under sommarhalvåren.
Ett område där klimatanpassningen inte kommit lika långt är att hitta hållbara system för att finansiera dem. För utsläpp finns det inom EU ett handelssystem där utsläppare bekostar utsläppsminskningar. För klimatanpassning är det än så länge något som finansieras genom offentliga budgetar (och eventuella avtal med privata aktörer). Det delar ansvaret på ett lite underligt sätt mellan stat, kommun och region samt i vissa fall EU.
Ibland verkar det finnas en olust att tala om klimatanpassning. En bidragande orsak är säkert att klimatskeptiker, som menar att förändringarna inte orsakats av människor, gärna använder det som ett sätt att förringa behovet av andra åtgärder. Vi behöver göra båda, inte minst för att minska det mänskliga lidandet både på lång och kort sikt.