Natosamtalen mellan Finland, Sverige och Turkiet återupptas i dag. Lägligt nog lägger den svenska regeringen samtidigt fram förslaget om utökad terrorlagstiftning. Lägligt, i meningen att regeringen vill få Turkiet och president Erdogan att släppa in Sverige i Nato. Men som Lagrådet har varnat är den föreslagna lagen otydlig och riskerar att bli rättsosäker.

Att Sverige låg efter med träffsäker lagstiftning mot terrorism blev tydligt med den islamistiska terrorism som nådde Stockholm och fick hundratals att lämna landet för att ansluta till terrorsekten Islamiska staten. 2016 förbjöds exempelvis så kallade "terrorresor". Även förbud mot deltagande i terroristorganisation var uppe som förslag 2019, men fick tas tillbaka efter hård kritik från Lagrådet. Lagen ansågs inskränka föreningsfriheten, som är en del av grundlagen. Sedan ändrades grundlagen. 

Efter att Finland och Sverige för snart ett år sedan ansökte om att bli medlemmar i Nato har svenska makthavare gjort vad de kan för att få Erdogans godkännande. Efter uppståndelsen i samband med att Rasmus Paludan brände Koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm i vintras delas demonstrationstillstånd inte längre ut. Vidare, är regimen i Ankara missnöjd med att Sverige inte utlämnar fler personer, eller att aktivister hängde upp en Erdogandocka, uttrycker statsminister Ulf Kristersson (M) "förståelse". Att få igenom en ny lag på terrorområdet passar väl in i strategin, även om lagen från början saknade koppling till vår Natoansökan.

Lagrådet, JK och andra experter är av förklarliga skäl kritiska. Enligt lagförslaget ska det bli straffbart att exempelvis ta hand om utrustning, sätta upp tält eller laga mat åt en terroristorganisation. I turkisk statsmedia lovade utrikesminister Tobias Billström (M) tidigare att det ska bli förbjudet att vifta med PKK-flaggor (4/1 ETC). När DN frågar experter saknas tydliga svar om hur lagen kan komma att tolkas (20/1). 

Föreningsfriheten var även ett argument mot att förbjuda rasistiska och nazistiska organisationer. Precis som med den aktuella terrorlagen väckte diskussionen om organisationsförbud frågor som: Borde man inte bli dömd för det man gör, för brottsliga handlingar, inte för vilka organisationer man sympatiserar med? Och vilka organisationer ska lagen gälla? 

I vilken mån ska det nya lagförslaget tolkas utifrån Turkiets definition av terrorism? Erdogan är förstås inte dummare än att han fortsätter utnyttja den svenska regeringens illa dolda desperation.