Replik
Johan Rudström daltar med friskolekoncernerna i sin ledarkrönika (20/12). Pengarna till utbildning av barn och unga måste stanna inom utbildningsväsendet inte hamna hos privata aktieägare!
Friskolereformens ursprungstanke – mångfald och valfrihet för utveckling – håller på att ersättas med enfald för vinstmaximering. Alltför många skolor ägs i dag av stora koncerner med aktiebolag som ägandeform. Ägarna är naturligtvis intresserade av att maximera vinstutdelningen. Konsekvensen blir att stora summor hamnar i aktieägarnas fickor i stället för att komma elever och övrig skolpersonal till del. Konsekvenser för lärare och skolledare blir att de utsätts för en styrning som betonar vinst före pedagogisk frihet och utveckling.
Jag är inte motståndare till friskolor. Det finns många friskolor i länet som har andra ägandeformer, till exempel stiftelser, och som då behåller eventuella överskott i verksamheten. Offentliga medel stannar då i kommunens utbildningsverksamhet.
Att döma av rapporterna från partiernas riksträffar under hösten, verkar det som om det finns stort stöd inom flertalet partier att ägarförhållanden behöver förändras. Regeringen har nu en möjlighet att börja bereda förändringar i skollagen för att ta bort möjligheterna att utbildningsresurser rinner ut till aktieägare.
Ett annat problem som behöver lösas är det offentliga insynen i friskolorna. Detta accentuerades förra hösten då Skolverket inte längre ansåg sig ha juridisk rätt att begära in uppgifter från friskolorna om till exempel lärartäthet och betyg. Visserligen löste sig detta till viss del, men en hel del insynsproblem kvarstår.
UNT:s ledarsida vurmar för Barbara Bergströms initiativ. Okej, men det betyder inte att resultatet i alltid blivit lyckat. Eftersom insynen försvåras på grund av lagstiftningen runt bolagsformen, får vi inte med säkerhet veta om allt som till synes sker verkligen sker.
Avveckla bolagsformen inom utbildningsväsendet!
Hans Eric Lindahl
f d distriktsordförande LR
Svar
Ledaren försökte belysa problemet om huruvida det är möjligt att bevara valfriheten och fortsätta utveckla skolan utan att förbjuda aktiebolag, eller vinster vilket skulle få samma effekt. Det blir svårt då initiativkraften och drivkraften att förändra är intimt sammankopplat med entreprenörskap. Exempel som Engelska Skolan visar att detta inte kan avvaras. Däremot kan mycket mer göras för strypa möjligheterna att bedriva undervisning av låg kvalitet för att tjäna pengar. Allt bör prövas innan man definitivt sätter stopp för aktiebolag i skolan.
Johan Rudström