Rösta nej till lagen om utlandsspioneri

Ska journalister kunna avslöja oegentligheter under freds- eller säkerhetsfrämjande insatser?

Ledare 10 november 2022 11:45
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Sverige väntas snart få ett nytt tryck- och yttrande­frihets­brott, utlands­spioneri. Det riskerar att slå mot meddelar- och yttrandefriheten. Ändå var det endast Vänsterpartiet och Liberalerna som i våras röstade nej i riksdagen. Allt tyder dessvärre på att riksdagen i nästa vecka röstar igenom grundlagsförändringen. 

Det var den förra regeringen som lade fram förslaget om att införa brottet utlandsspioneri. Tanken är att göra det olagligt att röja uppgifter om internationella samarbeten som skadar Sveriges förhållande till andra länder. Dessutom är det tänkt att göra det straffbart att lämna hemliga uppgifter, vilket alltså skulle påverka meddelarfriheten.

 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tar upp ytterligare ett problem: "Vad som ska anses vara hemligt bestäms av befälhavaren för en internationell insats, inte Sveriges riksdag" (SvD, 29/10). Funcke påpekar även att "i stort sett alla internationella insatser" kommer att falla under lagen vid ett svenskt inträde i Nato. 

Det är inte förvånande att Journalistförbundets Ulrika Hyllert varnar för att bevakningen av "Sveriges förehavanden utomlands, inte minst nu med Nato-processen" kommer att ta stryk.

 

Visserligen finns det i lagförslaget en ventil för att skydda vissa publiceringar, formulerad på följande sätt: ”En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. Vad det innebär är i dagsläget oklart. Ska journalister fritt kunna avslöja oegentligheter under freds- eller säkerhetsfrämjande insatser?

Klart är att vad som enligt svensk lag i dag är offentliga uppgifter kan komma att hemligstämplas. När Sveriges Radio frågar Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt som varit med att bereda lagändringen, säger han att en tidigare publicering av Ekot – om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik – skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen (SR, 4/11).

 

När soldater i den fredsbevarande FN-styrkan 2013-2014 utsatte barn för sexuella övergrepp avslöjades det av den svenske diplomaten Anders Kompass. Med ett starkt skydd i våra grundlagar ökar chanserna för att framtida visselblåsare vågar tala, och för publicister att våga publicera. Men när osäkerheten är stor är risken att självcensuren slår till. 

Självcensur är för övrigt även vad riksdagspartierna ägnar sig åt. De har "alla avböjt att kommentera sitt stöd för lagändringen", rapporterar SR. Så gör den som saknar övertygande argument. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa