När är felet så principiellt viktigt att det måste korrigeras?
Vem som helst skulle svara att ett beslut som bygger på felaktiga premisser och som förstör livet för en hel familj är en tillräckligt stor sak för att kräva en rättelse. Vem som helst skulle också svara att det måste vara en grundläggande princip för all offentlig förvaltning att beslut fattas på sakligt korrekta grunder.
Men så resonerar man inte i Migrationsöverdomstolen. Domstolens ordförande, lagman Jerry Eriksson, presterar på nyhetsplats i UNT i går en tolkning av domstolens uppgifter och instruktioner som är så fyrkantig att klockorna stannar.
Liknelsen är avsiktligt vald. Det handlar om urmakaren Mehdi Ahmadi, hans fru Shahla och deras två barn. Familjen kom till Sverige 2011 och Mehdi Ahmadi har arbetat i sitt yrke ända sedan familjen kom hit. Det är alltså fråga om en arbetsvillig person som av egen kraft etablerat sig i Sverige och skaffat sig och familjen försörjning.
Men Migrationsverket ville dra in arbetstillståndet med motivet att Mehdi Ahmadi under några månader fått 180 kronor för lite i lön, alltså under kollektivavtalsnormen. Arbetsgivaren hade gjort en miss och korrigerade misstaget. Men Mehdi Ahmadi och hans familj, som var helt oskyldiga till misstaget, skulle ändå straffas med utvisning. Migrationsdomstolen stödde verkets beslut.
Sedan visade det sig att Migrationsverket tagit fel. Fackförbundet Handels påpekade att Ahmadi fått lön enligt detaljhandelsavtalet och att något särskilt avtal för urmakare inte längre finns. Handels borde onekligen veta hur det ligger till – och går man efter detaljhandelsavtalet så hade Mehdi Ahmadi i själva verket fått korrekt lön hela tiden. Därmed måste naturligtvis också beslutet i Migrationsdomstolen upphävas.
Familjens advokat överklagade alltså till Migrationsöverdomstolen. Svaret kom i går. Det finns knappt ord för att beskriva hur orimligt överdomstolen argumenterar. Domen i Migrationsdomstolen är inte en dom som är principiellt viktig för den fortsatta rättstillämpningen, säger Jerry Eriksson. Om det har begåtts ett fel så är det inte tillräckligt stort och vi tar bara upp domar som är principiellt intressanta. Våra regler är tydliga på den punkten, säger han till UNT.
Hör han vad han själv säger? Det saknar alltså principiellt intresse om en dom bygger på felaktiga förutsättningar eller inte. Migrationsöverdomstolen har inga synpunkter på om underlaget för en dom i lägre instans är korrekt eller ej. Lägre instanser kan med den logiken alltså döma lite hur som helst, oavsett dokumenterade fakta och oavsett konsekvenserna. Principlösheten upphöjs till norm och förutsägbarheten i rättstillämpningen försvinner.
Detta beslut måste gå att riva upp. För familjen Ahmadis skull och för tilltron till rättssystemet.
Håkan Holmberg